Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gafvel hindrade honom att luta sig bakåt; då fick man
se ljusstakar i form af torn, tapeter med oupphörligt
repeterade kyrkfönster, bordsben med sträfpelare
o. s. v. Allt detta måste naturligtvis hos den icke
sakkunnige framkalla den föreställningen, att den
gotiska stilen blott egde dylika arkitektoniska
dekorationsmedel. Men första blicken på de i sådan
mängd bibehållna kärl, möbler och husgeråd, som man
nyligen lärt känna, visar, att medeltidens konstnärer
ej begingo den dårskapen att använda arkitektoniska
former för möbler o. d., liksom de många bibehållna
profanbygnaderna bevisa, att sträfpelare, småtorn
och till och med spetsbågar ej ens inom arkitekturen
voro alldeles nödvändiga. Monstranser, relikskrin
och dylika föremål blefvo visserligen af rituela
skäl försedda med alla dessa arkitekturdetaljer, men
för de egentliga kärlen och möblerna hade redan under
den senromanska tiden särskilda, ej arkitektoniska
former börjat utbilda sig. Under gotikens första tid
gaf man ännu ornamenten en temligen skematisk form,
men när bygnadsstilen en gång till sina grunddrag var
faststäld, fick rankornamentet vid dekorationen af
list- och bandformiga ytor åter den betydelse, som
tillkommer det. Ur den stora massan af bibehållna
mönster välja vi två af de redigaste (fig. 289, 290)
med det tillägg likväl, att det finnes tusentals
andra, som likna eller till och med öfverträffa dessa
i rikedom och skönhet. För orneringen af oregelbundet
begränsade rum använde man i början af perioden ännu
stiliserade, de romanska liknande former af
fantasiväxter; men sedan upptog man verkliga inhemska
växtformer, likväl starkt stiliserade: murgrönan, eken,
tisteln, klöfverbladet, lönnen, vinrankan, humlen,
malvan, aklejan, rosen o. s. v. finna vi på detta sätt
använda. Stiliseringen gick dervid i den riktningen,
att man gaf blomman en så vidt möjligt geometrisk form
och förändrade bladen så pass mycket, att de kunde
passa in i den genom
Fig. 289, 290. Gotiska rankornament.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
