Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bygnadsyrkenas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro passande: uppfinningen af bearbetningen. 6)
Bearbetning af alla stenar och deras sammanfogning
utan murbruk till lutande murar. Hittills (hos
egypterna således till omkring år 4500 f. Kr.) bygde
man så att säga endast för massans skull. Muren var
blott stenhögens yttre omhölje; gemaket i den samma
blott efterhärmning af en håla. 7) Med uppfinningen
af murbruket, omkring 4300 f. Kr., blir muren ett
medel att omsluta ett rum. Taket bildas likväl
fortfarande genom påläggande af stora hällar eller
genom skiktens öfverkrakning [1], till dess omkring
1600 f. Kr. genom 8) uppfinningen af hvalfvet
ett framsteg göres äfven i detta afseende. Sluta
vi af denna sista periods längd tillbaka till
längden af de föregående, få vi en föreställning om
kulturens ålder på jorden. Inom träbygnadskonsten
måste en lika lång följd af uppfinningar genomgås,
innan man från tältet med dess stänger kunde komma
till stolpbygnaden med vagrätt, jordtäckt tak
och derifrån till huset med dörrar, fönster och
öppen förhall. Men detta utvecklingsskede måste
man redan hafva nått, det måste hafva erhållit
en viss grad af konstnärlig utbildning, innan man
kunde känna sig frestad till någon efterbildning
i sten. Sådana efterbildningar äro emellertid i
behåll från omkring 3500 f. Kr. Uppfinningen af det
lutande taket kunna vi förlägga till Egypten och
till tiden omkring 2000 år f. Kr. Att dessa de båda
vigtigaste uppfinningarna på bygnadskonstens område,
Hvalfvet och det lutande trätaket, ej genast blifvit
uppskattade till sitt fulla värde, måste ha berott på
hierarkiska betänkligheter; åtminstone skönjer man
i templen inga spår af hvalf eller trätak, medan å
tempelväggarna målade framställningar af boningshus,
tält och gallerier hän tyda på en ej obetydlig
utbildning af träbygnaden och det lutande taket. Ehuru
glaserad lera redan användes till väggbeklädnad och
smärre gudabilder, äro bygnaderna från samma tid
uppförda om icke af råsten, så åtminstone af pisé
[2] eller obrändt tegel; brändt tegel förekommer
först långt senare. I användandet af färgerna,
i väfnadskonsten, i bearbetningen af metaller,
i förfärdigande och handhafvande af verktyg synas
egypterna ha varit ganska hemmastadda; men särskildt
gjorde de stora framsteg i användandet af häftyg
och flyttningsmaskiner.
Med hänsyn till handtverkets tillstånd hos as syrer,
babyloner, meder och perser äfvensom fenicer och
israeliter måste vi hänvisa till det, som nämdes vid
redogörelsen för dessa folks bygnadsstilar. Metall- och
träarbetet hade hos dem gjort större framsteg än
stenbygnadskonsten. Äfven hos dem spela tegel och pisé
en vigtig rol, och till och med hvalfvet användes,
visserligen blott öfver små rum och i spetsbågsform,
utan att likväl erhålla någon egentlig konstnärlig
betydelse. I hvad mån det af inederna använda lutande
taket bibehållit sig hos perserna, och huru det af
dem blifvit vidare utbildadt, låter ej bestämma sig,
men vi veta likväl, att den persiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
