Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel / 340 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boningshusets och ortanläggningarnas historia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jordvåningen, samt i öfvervåningen en hall, som upptager
bygnadens hela bredd med mindre rum på ömse sidor.


Fig. 388. Landtgrefverummet på Wartburg.
(Borgherrns bonings- och mottagningsrum.)


Fig. 389. Romanskt hus i Köln.

Redan i slutet af 12:e, men i synnerhet i 13:e
århundradet utbredde sig i Tyskland och Italien seden
att framför jordvåningen utmed gatan anbringa hvälfda
portiker. Blott en stad gjorde häruti, liksom
öfverhufvud i boningshusens inredning, ett fullkomligt
undantag: vi mena Adrias drottning, det herliga
Venezia. Fig. 390 visar bättre än en beskrifning de
venezianska husens utseende. På denna afbildning är
det höga, smala palatset med den runda gondoltrappan
palazzo Contarini-Fasan, kalladt Desdemonas hus,
bygdt under förra hälften af 14:e århundradet; det
större gotiska palatset, Casa Ferro,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>