Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boningshusets och ortanläggningarnas historia - Boningshusens inredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begränsade utrymmet. De bland fastighetsegarna, som
voro mindre stolta, och i första rummet väl de, som
ej tillhörde de patriciska slägterna, bygde på sina
hus och hyrde ut de öfre våningarna, ett exempel,
som den stolte patriciern skulle ansett under sin
värdighet att följa. Då på dessa tider endast den
rike kunde förfoga öfver en arkitekts biträde, föll
byggandet af dessa till uthyrning bestämda, äfvensom
af alla andra enkla och små boningshus i händerna på
bygnadsskråen, och de blefvo med allt mindre förstånd
och skönhetssinne uppförda. Först efter det stora
krig, som befriade Europa från den väldige corsikanen,
inbröt äfven en ny tid för bostadsarkitekturen. De
skrankor, som åtskilt patricier och borgare, hade
fallit. Lugnets och trygghetens återkomst tillät att
rasera städernas murar och anlägga täcka förstäder
med breda, luftiga gator och stora trädgårdar. Mången
patricisk slägt, som sett bättre dagar, måste hyra ut
de öfre våningarna i sitt hus, medan nya familjer
inträdde i kretsen af de förmögna. Det hvarje
menniska medfödda begäret att ega ett eget hus gjorde
sig allt mäktigare gällande och kom ofta i strid med
spekulationsandan, som nu mera äfven sträckte sig
till detta fält. De fordringar, som häraf blefvo
en följd, föranledde i förening med framstegen inom
bygnadstekniken en temligen genomgripande förändring
i boningshusens form och tillika en rik indelning
deraf i en mängd olika arter.
Boningshusens inredning. Vi skola i det följande gifva
några vinkar om den efter invånarnas ställning och
behof vexlande inredningen af olika slags boningshus,
men vilja dessförinnan i korthet framhålla det
vigtigaste, som är att iakttaga så väl vid valet af
ett redan färdigt boningshus som vid byggandet af
ett nytt.
Hvad då först och främst husets läge beträffar,
säger det sig sjelft, att ett högt liggande hus
alltid skall vara sundare än ett som ligger lågt. I
städer, som ligga vid en flod, äro vatten och luft
renare der floden flyter in i staden, än vid dess
utflöde derutur. Der vissa vindar äro förherskande,
äro de stadsdelar sundare der vinden inträder i
staden. Derjemte äro de nordliga, nordostliga och
nordvestliga vindarna skadligare för helsan än de
öfriga. I kuperade trakter böra de åt norr och vester
liggande sluttningarna så mycket som möjligt undvikas.
Men äfven de särskilda rummens läge är en vigtig
sak. Så böra t. ex., om möjligt, bonings- och
sofrummen ligga mot söder, sydost eller öster,
atelierer och målningsgalerier, kök, handkammare,
källare, afträden mot norr eller nordost.
Vid bestämmandet af rummens inbördes läge bör man
framför allt göra afseende på öfverskådlighet samt
beqväm och lätt åtkomlighet. Förstugan skall vara
ljus och utan mörka vrår, trappan lätt att finna,
beqväm och tillräckligt upplyst. Ifrån trappan bör
man i hvarje våning komma direkte in i en rymlig och
ljus försal. De nu så vanliga långa, smala och mörka
korridorerna äro i alla afseenden förkastliga.
Intill försalen skola nu våningens rum ligga. Som
hufvudsakligt vilkor gäller här, att alla till den
egentliga våningen hörande rum skola stå i direkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
