Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Offentliga platser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Offentliga platser. Om gatorna äfven erbjuda
tillräckligt utrymme för den vanliga rörelsen,
inträffa dock i hvarje stad tillfällen, då den
betydligt ökade trafiken kräfver större platser
att röra sig på. Vi vilja här endast erinra
om marknaderna, torgdagarna, utställningarna
i fria luften, m. m. Framför allt i sanitärt
hänseende blifva sådana öppna platser alltid af
stor vigt. Men antingen de nu endast afse trafiken,
eller för sundhetens skull äro planterade med träd och
buskväxter och försedda med springbrunnar, eller för
höjandet af skönhetssinnet och fosterlandskärleken
prydda med konstverk och ärestoder, o. s. v., måste
de vara temligen jemt fördelade. I synnerhet böra de,
om än i mindre dimensioner, ej saknas der, hvarest
flera gator stöta tillsammans. Men äfven de större
öppna platserna få ej allt för sällan förekomma. Kan
man också ej med ett trollslag framkalla alléer,
springbrunnar, statyer m. m., bör man dock ej låta
sådana platser allt för länge vara i oordnadt skick,
ty vårdslösade stadsdelar befrämja ej rörelsen. Invid
sådana stora rymliga platser är rätta stället för
offentliga bygnader, som ej få inklämmas i trånga
gator eller i aflägsna hörn af staden. Mönster för
sådana offentliga platser, som med regelbundenhet
förena en angenäm omvexling för ögat, äro i synnerhet
slottsplatsen i Madrid, Place de la concorde och
Place du carrousel i Paris, Lustgarten i Berlin,
bangårdsplatserna i Nîmes och Hannover m. fl.
Huru man vid byggandet af nya stadsdelar skall
förfara, derpå ger oss Englands gigantiska hufvudstad
exempel, som förtjena uppmärksammas. I synnerhet
äro de nya stadsdelarna, som merendels uppföras af
husspekulanter, med god smak anlagda.
Men så ifrigt man än i våra dagar bemödar sig
att godtgöra förflutna århundradens synder och i
stället för de trånga, krokiga gator och torftiga
offentliga platser, som medeltiden lemnat oss i arf,
skapa luftiga och breda gator samt vid nybygnader
sörja för smakfullt anlagda platser, har dock den
nyare tiden i detta hänseende ej mäktat åstadkomma
någonting, som kan mäta sig med hvad Greklands
städer under sin blomstringstid och sedermera det
verldsbeherskande Rom haft att uppvisa. Vi vilja
här endast exempelvis tala om en af dessa platser,
det egentliga forum romanum. Hela platsen hade
formen af en långsträckt, oregelbunden rektangel,
hvars östra hälft utgjorde borgarförsamlingarnas
comitium, medan den med en mängd statyer prydda
vestra delen var det egentliga forum. I platsens
bakgrund såg man capitolii kulle höja sig med sina
tempel och palats. På norra sidan gick utmed den
heliga gatan en ofta afbruten rad af kolonnader,
utmärkande frontsidorna af de ståtliga basilikor,
sorn här blifvit uppförda. Midt emot sågs regian
(boställe för pontifex maximus) och Vestas tempel,
omslutande det runda kapellet med den heliga elden.
Härtill slöto sig andra praktbygnader, utanför hvilka
skrifvarnas byråer, handelsbodar m. m., alla rikt
dekorerade, voro uppstälda. Nästan hvarenda romersk
stad egde ett på detta sätt ordnadt forum. Fig. 405
föreställer ett sådant forum, rekonstrueradt efter
ett sorgfälligt studium af Roms ruiner och de gamla
författarnas beskrifningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
