Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel / 399 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tunlar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bygnadsverk förorsakade på en tid, då man ännu ej
kunde förfoga öfver teknikens nuvarande rikedom
på hjelpmedel.


Fig. 424. Genomskärning af Thames och tunneln.

Med häpnad hörde verlden för ungefär femtio år sedan
berättas om påbörjandet af denna bygnad, hvars
fortgång hon med oförminskadt deltagande följde
och hvars fulländande och högtidliga öppnande den 25
mars 1843 hon med glad beundran helsade. Verldsstaden
London genomflytes af Thames, som delar honom i två
hufvudpartier. De broar, som förenade båda stränderna,
voro ej blott otillräckliga för rörelsen, utan bildade
äfven ett ej ringa hinder för sjöfarten, och strax
ofvanom London docks var det alls icke tänkbart att
bygga en bro utan att derigenom tillfoga trafiken på
floden den största skada. Det oaktadt måste man, för
att härifrån komma öfver till den midt emot liggande
stadsdelen, antingen låta ro sig öfver floden, eller
göra en omväg på nära två tredjedels mil. För att
afhjelpa denna svåra olägenhet hade Vesey
redan i början af detta århundrade
börjat en tunnelbygnad, men i anseende till de
allt för stora svårigheterna måst 1809 uppgifva
företaget, oaktadt han bragte det temligen nära sitt
fullbordande. Ar 1823 upptogs saken på nytt. Den
franske ingeniören Marc Isambard Brunel hade vid
anblicken af en skeppsköl, hvari borrmasken urhålkat
sina täta gångar, fallit på den tanken, att man
genom samtidigt utgräfvande af ett antal sådana
mindre stollgångar tätt bredvid hvarandra skulle
kunna åstadkomma en stor tunnel. Han lät för det
ändamålet förfärdiga 12 lådor utan botten af samma
slag som användas vid vattenbygnader. Dessa ramar
stälde han upprätt bredvid hvarandra och indelade
hvar och en genom tvärväggar i 3 delar, så att han
erhöll inalles 36 fack, som bildade utgångspunkter
för lika många stollgångar.

Hvart och ett af dessa fack var bestämdt att rymma
en arbetare och öppet baktill, men på framsidan
tillslutet med ett antal flyttbara plankor. Alla
ramarna tillhopa kallades »skölden». Denna sköld
uppstäldes invid den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>