Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel / 410 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tunlar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Södermalm på sammanbindningsbanan genom Stockholm (se
sid. 425), som håller 1 435 fot i längd och går under
en hel stadsdel. Näst honom kommer Nybodatunneln strax
utanför Stockholm på vestra stambanan med en längd af
935 fot (fig. 430), vidare tunneln vid Brunsberg på
nordvestra stambanan, 932 fot, och den vid Bränninge i
närheten af Södertelje, 476 fot lång. En af de minsta,
men genom omgifningarnas pittoreska skönhat mest
bekanta är den 197 fot långa tunneln vid Stens bruk på
östra stambanan i närheten af Norrköping (fig. 431).


Fig. 431. Tunneln vid Stens bruk i närheten af Norrköping.

Men vi återvända nu till dagsljuset och lemna de
dunkla tunnelhallarna, hvilkas antal allt jemt
växer, huru mycket än alla förståndiga ingeniörer nu
mera bemöda sig att undvika dessa dyrbara bygnader,
medan förr deremot aktieegare och ingeniörer täflade
att utstyra sina banor med sådana konstverk. Stundom
händer dock, att anläggandet af en tunnel faller sig
billigare än hvarje annan utväg, ja, det ges fall, då
man alls icke kan undvara dem. Så har man visserligen
vid byggandet af London-Doverbanan, för att undvika
tunnelborrning och derigenom bespara kapital
och tid, bortsprängt en klippa af 400 fots höjd,
Bound-Downklippan, men likväl måst borra en tunnel
genom den strax bredvid befintliga Shakspeareklippan.

En särdeles egendomlig riktning har jernvägstekniken
tagit i Amerika: Dimensionerna äro der nästan mera
jätteartade, än vi européer kunna föreställa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>