Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
här i allmänhet alldeles samma utseende som den
afrikanska (fig. 451). För öfrigt äro våra säfarter
endast dvergar i jemförelse med dessa alster af
varmare klimat, ty papyrusväxtens trekantiga, i toppen
med en bladvippa krönta stammar hafva i medeltal en
höjd af nära 17 fot och en tjocklek derefter. »Der
reser sig», säger en författare från 5:e århundradet
om Egypten, »en skog utan grenar, vattnens sädesfält,
sumpmarkernas prydnad.»
Förfarandet vid papperstillverkningen af papyrus var
enligt Plinius högst enkelt. Man klöf den ännu saftiga
stammen och utdrog de särskilda basthinnorna, af
hvilka de yttre och inre gåfvo ett sämre, de mellersta
deremot det bästa papperet. De på detta sätt erhållna
bastremsorna lade man med kanterna emot hvarandra,
derpå tvärs öfver dessa ett nytt lager af sådana
remsor, hvarefter alltsammans fuktades med vatten,
pressades, torkades och glättades. Man trodde eller
föregaf, att Nilvatten vore alldeles oundgängligt till
papperets tillbörliga beredning, en liten oskyldig
fabrikantpuff, ty Nilen för lika litet som någon
annan flod med sig något limämne, och för
öfrigt ser man af de rullar, som bibehållit sig, att
man till hoplimningen begagnade sig af klister. På
ungefär samma sätt beredde äfven de gamla mejikanerna
sitt agavepapper: de borttogo den saftiga delen af
agavens blad, lade de öfrigblifna fibernäten ofvanpå
hvarandra och öfverdrogo dem sedan med en degmassa,
som gaf det hela fasthet och elasticitet. Af papyrus,
liksom af agaven, gjordes äfven korgverk, skor, tåg,
segel, kläder m. m. Den tjockaste och saftigaste delen
af stammen åts af folket, ett bruk, som resande ännu
för 300 år sedan anträffade i Egypten. Hufvudprodukten
var dock papperet, i långa tider Egyptens vigtigaste
handelsartikel och rikedomskälla.
»I den vackra, rika staden Alexandria», säger en
gammal författare, »går ingen syslolös; somliga blåsa
glas, andra göra papper», och Firmus, en romersk
ståthållare i Egypten, skröt af att ega så mycket
papper, att han dermed kunde underhålla en armé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
