Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Bomullspapperet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och med ha tvungit egypterna att lemna sitt till
billigare pris. Enligt en inskrift på en marmortafla i
ett af templen på Atens akropolis skall nämligen ett
ark papper då kostat omkring 3 rdr 50 öre, således
nära trehundra femtio gånger så mycket som nu, medan
man hos romarna, om vi få tro Martialis, kunde få
köpa små skrifter för 20 till 30 öre. Papyrus blef
dock slutligen det vanliga materialet för skrifter
och böcker, och greker som romare bemödade sig att
genom ytterligare bearbetning göra den egyptiska varan
glattare och varaktigare, ja, de förra uppreste till
och med en staty åt en af sina landsmän, emedan han
uppfunnit en bättre limningsmetod. Det oaktadt hade
man allt jemt att kämpa med papperets benägenhet att
slå igenom och kunde derför aldrig skrifva på båda
sidorna, en så till vida lycklig omständighet, som
det för oss eljest skulle vara alldeles omöjligt
att dechiffrera sådana gamla skriftrullar. Vid
afvecklingen skulle de nämligen springa sönder i
tusen bitar, om man ej vidtoge det försigtighetsmåttet
att vid upprullandet genast trycka dem på en med lim
öfverdragen linneremsa eller dylikt.
Hvilken vigtig artikel det egyptiska papperet var för
romarna, synes deraf, att under kejsar Tiberius den
höga pappersskatten föranledde ett svårt gatupplopp,
som endast kunde stillas derigenom, att kejsaren
lät samla allt papper, som fans i staden, och
genom senaten i lika stora lotter utdela det bland
folket. Pappersskatten förblef dock länge bestående;
oupphörligt ökad af de följande regeringarna, växte
han slutligen till en enorm höjd, tills Teodorik
den store i början af 5:e seklet, för att göra sig
populär, helt och hållet upphäfde honom.
Papyrusindustrin öfverlefde ännu i århundraden det
romerska rikets fall, och först i 11:e seklet fick
hon dödsstöten genom uppkomsten af en ny medtäflare,
bomullspapperet, och så grundligt, att nu mera
i Egypten intet spår finnes qvar af den gamla ädla
papyrusplantan. Det gåtlika i detta försvinnande
förklaras, om vi antaga, att papyrusen äfven i
Egypten var en främling och blifvit som kulturväxt dit
införd från det inre Afrika; ty plantan var föremål
för en verklig odling, som stod under regeringens
kontroll. Men om växten sjelf så godt som alldeles
försvunnit ur sitt förnämsta kulturland, är det samma
dock ej fallet med namnet papyrus; de flesta af de
skrifvande folken ha bibehållit det med några efter
sina språk lämpade förändringar.
För att finna bomullspapperets ursprung måste vi göra
ett språng tillbaka in i forntiden och längst bort i
östra Asien. Här var det Kinas märkvärdiga folk, som
redan för 2 000 år sedan och måhända ännu tidigare
genom stampning och bultning med klubbor och andra
förfaringssätt frambragte ett papper, det första,
som hade någon likhet med det, vi nu använda. Denna
fabrikation utbredde sig med tiden till utlandet;
i 7:e seklet var Samarkand i Bokariet en hufvudort
för papperstillverkningen, och dess alster letade sig
redan väg till medelhafsländerna. Under den följande
tiden uppblomstrade denna industri i Damaskus, och
bomullspapperet kallades derför charta damascena,
eljest äfven charta cuttunea eller bombycina. Högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
