Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lumpens beredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cylindriska eller sferiska, på två tappar hvilande
kittlar af jernplåt, i hvilka luten uppvärmes af ånga,
inledd genom den ena ihåliga tappen. Dessa kittlar
rotera under bykningen med en hastighet af ungefär
ett hvarf i minuten, på det att lumpen må oupphörligt
omspolas af luten. Den sferiska kitteln, af hvilken
figuren 454 visar en teckning, lämpar sig genom sin
form bättre för högre tryck än den cylindriska och
användes derför alltid med fördel för gröfre lump,
emedan sådan lämpligast bykes vid ett tryck af ungefär
40 & på qvadratverktummen; men äfven för bykning af
finare lump, har han på grund af sina framstående
egenskaper kommit allt mer i bruk. Bykningen, som
varar i flera timmar, från 6 till 12 eller mer,
afslutas med en sköljningsprocess uti bykkitteln,
i det luten aftappas och rent, varmt eller kallt
vatten tillföres, i hvilket lumpen sedan under
kittelns rotation får skölja sig.
Med bykningen vinnas utom reningen äfven andra
fördelar: den färgade lumpen urfärgas, åtskilliga
substanser, som motverka blekningen, aflägsnas,
hvarjemte i synnerhet de gröfre lumpsorterna,
synnerligen tåg, affall och dylikt, genom användning
af starkare lut och tryck till en viss grad angripas,
så att deras söndermalning underlättas.
Efter bykningen följer lumpens
söndersargning. Ändamålet med denna process är att
isolera fibrerna för erhållande af en likformig
massa. Af det sätt, hvarpå denna operation eger rum,
beror i väsentlig mån papperets godhet. Man bör härvid
eftersträfva att, så vidt möjligt är, erhålla en
langfibrig massa af fullständigt isolerade fibrer. I
äldre tider begagnades ett slags jäsningsprocess,
som framkallades derigenom, att man lade lumpen,
genomdränkt af vatten, i stora högar. Vid detta
förfarande, som var ytterst långsamt, angrepos äfven
fibrerna, hvarigenom en dålig, stundom obrukbar massa
erhölls. Nu mera är jäsningsprocessen öfvergifven,
och sönderdelningen sker på mekaniskt vis. En längre
tid användes för detta ändamål ett slags stampverk,
der lumpen under oupphörlig begjutning med vatten
sönderbråkades. Ehuru detta stampverk lemnar en
utmärkt massa, finner det numera föga användning på
grund af sin ringa produktivitet. 16 stampar fordra
ej mindre än 24 timmar för att sönderbråka en centner
lump. Det är med anledning häraf, som den efter andra
principer arbetande valskistan eller, som hon ock
kallas, holländaren nästan helt och hållet utträngt
stampverket, oaktadt detta senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
