Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillverkning af papper för hand - Maskinpappersfabrikationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullkomlig porträttlikhet, utan äfven efterbildningar
af konstverk, exempelvis en af Raffaelles
madonnor, med fullkomlig trohet i teckning och
uttryck. Vattenstämpeln är af ganska stor vigt
för vissa papperssorter, såsom sedelpapper m. m.,
emedan han i väsentlig mån bidrager till att
försvåra efterapning. Man får härvid ofta se
honom af helt annan färg än papperet. I detta
fall består detta vanligen af tre genom guskning
på hvarandra sammanlimmade ark, formade af olika
färgad massa. Då det yttre arket af reliefstämpeln
i formen blifvit genombrutet, framträder denna
i papperet med det bakom liggande arkets färg.
Maskinpappersfabrikationen lemnar ej, såsom redan är
nämdt, ett bättre papper än fabrikationen för hand,
snarare tvärtom. Pappersmaskinen har derför sin
egentliga betydelse genom sin stora produktivitet,
hvarigenom det ofantliga behofvet af papper för
billigt pris kan tillfredsställas; men med denna
fördel förena sig ock andra, såsom maskinens förmåga
att lemna papperet i långa banor, att medgifva
större format m. m., hvilket allt är af stor vigt
för åtskilliga ändamål.
Först försökte man med en maskin, som efterhärmade
operationerna för hand, men fann just ingen
fördel häri. Den ide, som ligger till grund för
den nu varande pappersmaskinen, den nämligen
att låta massan rinna ut och forma sig på en
rörlig metallduk, blef först praktiskt utförd af
direktören för pappersfabriken i Essonne nära Paris,
Louis Robert. Genom försäljning af den robertska
patenträttigheten till Didot Saint-Legere, meddirigent
af nämda fabrik, och hvilken strax derefter begaf sig
till England för att med tillhjelp af större kapital
tillgodogöra uppfinningen, gick hon öfver till detta
land, som snart blef det mest pappersproducerande
land i verlden. Didot Saint-Legere associerade sig
med handelshuset Fourdrinier, sedan han tillika med
John Gamble vidtagit åtskilliga förbättringar med den
robertska maskinen, på hvilka erhöllos patent. Gamble
afträdde 1804 sina rättigheter till huset Fourdrinier,
och nu inträdde i denna firma mekanikern Donkin,
som snart derefter i Dartford uppstälde den första
skakmaskinen. Den förbättrade pappersmaskinen
infördes först i Frankrike af Berte och Grenevich
och lemnade snart ett utmärkt papper; de berömda
fabrikerna i Annonay skaffade sig omedelbart derefter
pappersmaskiner. Men ännu år 1827 funnos i hela landet
blott fyra, 1834 först tolf pappersbruk, som arbetade
med maskiner. Deremot steg dessas antal under de sex
derpå följande åren till mer än 200 skakmaskiner,
mest efter det s. k. fourdrinierska systemet.
Den robertska maskinen hade genom förbättringar
på knapt tio år blifvit så förenklad, att for dess
skötsel blott behöfdes tre personer, i stället för
fem, såsom förut varit fallet, hvarvid han kunde
ersätta sex formare. Från England utbredde sig
maskinen så småningom öfver de olika länderna på
kontinenten. Den första maskin i Tyskland infördes
af Adolf Keferstein i Weida och sattes i gång
1819. Samma år uppsattes en annan i Berlin samt en
tredje i Österrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
