Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maskinpappersfabrikationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MASKINFABRIKATIONEN.
man mellan dem den s. k. »rand- eller goutteurvalsen»
rotera ofvanpå papperet. Denna vals har en egendomlig
uppgift. Han skall nämligen bibringa det ännu
plastiska papperet de ränder, som äro karakteristiska
för det för hand gjorda papperet. Understundom
kan man få se maskinpapper med vattenstämpel. Det
är just denna vals, som då varit det efterbildande
organet. Som man dock aldrig kan sönderskära papperet
så, att stämpeln synes å samma ställe på de blifvande
arken, kan man häraf lätt se, om papperet är gjordt
för hand eller i maskin.
Den första pressningen, våtpressningen, erhåller
papperet, då det, ännu hvilande på viran, jemte henne
passerar de båda guskvalsarna (7), hvilka vanligen
båda äro filtbeklädda. Kring den undre vänder viran
tillbaka, under det att papperet utan understöd går
öfver till en lång filt utan ända. För att skölja den
öfre valsen rinner uti en ränna, som bildas mellan
honom och ett mot honom pressadt skafbräde, »doktorn»,
en riklig vattenström, hvilken längs efter spolar
valsen. Hvilande på nyss nämda filt, går papperet
vidare genom den andra valspressen. Dessa valsar äro
vanligen polerade gjutjernsvalsar (8) och åstadkomma
en starkare pressning än de föregående. Omedelbart
härefter lemnar det denna filt för att jemte en
annan sådan passera den tredje valspressen, som är
alldeles lik den föregående. I de båda sist nämda
valspressarna kommer alltid den öfre sidan af papperet
att omedelbart beröras af den polerade metallytan. För
att detta må vederfaras papperets båda sidor, är det
så tillstäldt, att den sidan, som var vänd uppåt i
första pressen, kommer att ligga nedåt vid passagen
genom den andra.
Genom dessa tre pressningar, som papperet underkastas,
af hvilka den första kan sägas motsvara den,
som guskaren utöfvar, då han aftrycker papperet på
filten, samt de båda andra pressningen i skrufpressen,
blir papperet betydligt befriadt från vatten samt
förtätadt och jemnadt. Lemnande den tredje pressen,
går det en längre sträcka utan understöd och passerar
sedan kring stora, med ånga uppvärmda torkcylindrar,
hvaraf en maskin kan innehålla ända till 12
stycken. Ju flera sådana finnas, desto hastigare
gång kan man gifva maskinen; dock finnes härför
en gräns, ty låter man hastigheten blifva för stor,
försämras papperet. Kring den första torkcylindern
går det vanligen ensamt, men vid de följande är det
omgifvet af filtar, som, bildande rörliga dukar utan
ända, omsvepa större delen af cylinderytorna. Sedan
papperet lemnat torkcylindrarna, går det genom
ett satinerverk, vanligen bestående af tre par
efter hvarandra liggande polerade gjutjernsvalsar,
som under starkt tryck glätta det samma. Derpå
sönderskäres det längs efter i ett skärverk till den
bredd, som arken skola hafva. Allt efter storleken
lemnar nämligen en pappersmaskin papper af 6 till
12 fots bredd. Slutligen vindas det upp på en stor
haspel. Förvandlingsprocessen mellan karet och haspeln
varar l till 2 minuter, och papperet lemnar maskinen
med en hastighet, skiftande för olika papperssorter,
af 30 till 160 fot i minuten.
Af det föregående ha vi sett, att pappersmaskinen liksom består af
ett betydligt antal mekaniska händer, samtidigt syselsatta med samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
