Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skriftens begynnelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Mejico och Peru hade man utvecklat
denna knutskrift
till ett konstrikt system. De nätartade snörflätorna
innehöllo ofta hela skriftsystem, och berättelser,
lagar, historiska urkunder m. m. blefvo på detta
sätt bevarade undan glömskan. I stället för
skrifvare begagnade de peruvianska myndigheterna
knutbindare. Fig. 463 visar oss ett dylikt aktstycke,
som svårligen någon af våra läsare skall lyckas
uttyda.
Ett dylikt sätt att meddela sig med hvarandra
begagna äfven nordamerikanska indianstammar. Vid
underhandlingar om krig och fred, vid fördrag
o. s. v. spelar vampumgördeln en stor rol. Af
indianqvinnorna konstrikt förfärdigade af muslor och
utsirade med allahanda figurer, skickas sådana band
till andra stammar för att meddela dem önskningar,
fordringar och vilkor. Längd, bredd och färg äro
dervid af betydelse. De hvita gördlarna försäkra
mottagaren om afsändarens välvilja och vänskap, de
svarta förklara krig; försedda med rödt tecken och en
bifogad tobaksrulle, uppfordra de en stam att deltaga
i fälttåget. Dessa musleband förvaras af höfdingen
sorgfälligt i en pung; de utgöra riksarkivet och
berätta för efterkommande deras förfäders bedrifter.
Ännu i dag uppgöra indianska herdar på Cordillererna
förteckningarna öfver sina hjordar i sådana knutnät,
som de kalla quipus. Konsten att i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
