Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fust och Schöffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med året 1452 voro sålunda de största hindren
undanröjda, och verldens första boktryckare kunde
börja större företag. Ett enda alfabet med väl
graverade stämplar kunde förse dem med många
tusen typer af samma form och storlek. Gutenberg,
den outtröttlige, rastlöst tänkande mästaren, som åt
den nya konsten offrat förmögenhet, tid och krafter,
stod nära målet och kunde hoppas att snart få skörda
frukterna af sina mödor. Den stora bibeln, som skulle
blifva den nya uppfinningens första större arbete, var
nästan färdig och materialet till ännu större arbeten
för handen. Genom användande af boktrycket kunde
man åstadkomma böcker till pris, som i jemförelse
med den tidens höga bokpris voro ytterst billiga,
och det oaktadt göra en betydlig vinst derpå. Allt
detta skulle dock nu ryckas ifrån honom, just som
han var färdig att utsträcka handen efter segerpriset!
Fust och Schöffer voro i besittning af hemligheten,
och Gutenberg var dem nu umbärlig. Den ännu ej fullt
färdiga latinska bibeln fick tjena till förevändning
för hans utträngande. Fust påstod, att arbetet kostat
för mycket och fordrade tillbaka sina penningar med
ränta och ränta på ränta, innan man ännu hunnit
draga den minsta vinst af företaget. Han företedde inför
den erkebiskopliga domstolen i Mainz en procentarräkning
på mer än 2020 gulden och erhöll af domstolen det utslag
han önskade. Det innehöll, att Gutenberg skulle betala eller i
annat fall finna sig uti, att det som hypotek för lånet
lemnade tryckeriet öfvergingo i Fusts ego. Fust satte sig också nu i
besittning icke blott af hela tryckerimaterielen, utan
äfven af hela upplagan af de färdigtryckta bibelarken.
Fig. 498. Facsimile ur den 36-radiga bibeln.
Detta skedde 1455. Ej långt derefter blef det
stora verket, det första, hvarpå den unga konsten
profvade sina krafter, färdigt. Det var den stora
latinska bibeln, ett jätteverk i två folianter om vid
pass 320 blad hvardera med en stil, som betydligt
skiljer sig från den i hans senare stora arbete
Katolikon. Med undantag af de första tio sidorna,
är han tryckt i två spalter på hvar sida, alla med
42 rader, hvaraf han i bibliografin fått namnet den
42-radiga, till skilnad från den några år yngre,
af Pfister i Bamberg tryckta 36-radiga. Af detta
vördnadsbjudande typografiska monument finnas i de
offentliga europeiska biblioteken i behåll sexton
exemplar, hvaraf sju äro tryckta på pergament och nio
på papper, de förra med begynnelsebokstäfver i guld
och många olika färger, de senare i blått och rödt. De
flesta finnas i England, Frankrike och Tyskland. Mainz
sjelft eger dock ej mera något exemplar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
