Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korrigeringen - Sättmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som kastar en sista granskande blick på det hela
och anmärker möjligen förekommande skönhetsbrister
o. s. v. Sedan tryckningen är verkstäld, vaskas
formarna med lut för att befrias från svärtan
och återvända derefter till sätteriet, der stilen
aflägges, d. v. s. typerna åter inläggas i sina
särskilda fack. Afläggaren anfuktar stilsatsen,
upptager ett antal rader, ett »grepp», i venstra
handen, fattar med den högras tumme, pek- och
mellanfinger en del af den öfversta raden och
lägger så hastigt och skickligt den ena bokstafven
efter den andra i deras särskilda fack. Raderna,
som sättas från venster till höger, afläggas i
omvänd riktning. En noggrann afläggning underlättar
naturligtvis betydligt korrekturet af ett nytt
arbete, ty de flesta af de i ett oriktigt fack lagda
typerna blifva vid ny sättning ej upptäckta och bilda
sålunda fel.
I många tryckerier äro de olika arbetena fördelade på
olika personer, så att några ständigt äro syselsatta
med tabellsättning, andra med textsättning, som de
aflemna i spalter af obestämd längd till ombrytaren
(metteur en pages), hvilken afdelar dem i kolumner
och ombesörjer allt det öfriga. Vid tidningstryck
finnes alltid en ombrytare. Denna metod för sättningen
kallas förrådssättning.
Fig. 516. Korrigering.
Sättaren vid sin kast följer ännu alldeles samma
förfaringssätt, som hans kolleger redan för
århundraden sedan använde; men äfven på hans
område har den spekulerande uppfinningsandan
försökt sig. Stor möda och mycket skarpsinne ha
blifvit nedlagda på försöken att uttänka en maskin,
med hvars tillhjelp sättningen kunde hastigare
verkställas, och ehuru ännu ingen sådan sättmaskin
visat sig fullt praktiskt användbar, få vi dock ej i
Uppfinningarnas bok lemna detta ämne helt och hållet
oberördt. Såsom uppfinnare af sättmaskiner äro kända:
fransmännen Ballanche, Young, Delcambre
och Gumbert, engelsmännen Church,
Hattersley och Mackie, amerikanerna
Brown, R. Vinder i Bolton och C. Kastenbein,
svenskarna Rosenberg och Viberg,
dansken Sörensen och böhmaren Tschulik.
Till grund för alla dessa maskiner med undantag af Mackies ligger
den iden, att sättaren trycker på tangenter, liksom
på en pianoklaviatur, och att vid hvarje tryck på
en tangent en bokstaf eller annat tecken utskjutes
ur sitt särskilda fack. Sättarklaviaturen måste
följaktligen ha lika många tangenter, som det finnes
bokstäfver och andra typer. Så till vida möta inga
synnerliga svårigheter; men dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
