Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckpressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom en ännu mera invecklad mekanism förekommes, och
svårighet dessutom uppstår att få kolumnerna på arkets
båda sidor att stå så fullkomligt midt på hvarandra,
som för en bok erfordras.
Nämnas bör äfven, att man har digelmaskiner, der
trycket utöfvas, ej af en cylinder, utan af en
platta. Dessa pressar egna sig derför också väl till
de finaste text- och illustrationstryck.
I de flesta länder har man sällan gått längre än till
dubbelmaskinerna. I England och Amerika deremot har
den starka afsättningen af vissa tidningar ledt till
uppfinningen af ännu mera tillverkande maskiner, och
vi läsa allt emellanåt om allahanda jätte-, monster-
och mammutpressar, för hvilka 20 000-40 000 exemplar
i timmen alls icke äro för mycket. Aftrycken bli
visserligen ej de vackraste, men tidningsläsaren
är härmed ej så nogräknad. Man har för en sådan
tillverkning i massa tillämpat samma valssystem, som
vid kattuntrycket användes, d. v. s. man har anbragt
stilformen på en tjock cylinder. I början gaf man
för detta ändamål typerna vid gjutningen en kilformig
skapnad, för att lämpa dem efter cylinderns rundning,
och fäste formen med skrufvar på hans yta. Denna
omständliga inrättning är dock nu mera öfvergifven,
och man använder allmänt stereotypplattor, sedan man
under tiden äfven begagnat guttaperka på det sätt,
att man på en stilform med fördjupade och rätvända
typer pressade en platta af guttaperka, som nu visade
bokstäfverna i upphöjd form. Denna metod skall ha
gifvit ganska goda resultat. Till stereotypplattor
af stilmassa kunde man först då öfvergå, sedan man
erhållit pappersmatris (se sid. 589), ty då en jemn
stereotypplatta ej låter böja sig efter cylindern,
måste man redan vid gjutningen gifva henne en passande
krökning, och detta kan endast ske med tillhjelp af
en pappersmatris.
Då man började använda sådana stilcylindrar,
gaf man dem en lodrät ställning. Detta system
har användts i Amerika och England. Stilcylindern
omgifves af en mängd mindre valsar på det sätt, att
en färgvals alltid står bredvid en tryckvals. Till
hvar och en af de senare hör ett iläggningsbord och
en bandledning, som leder arket bakom cylindern
och tillbaka igen. Vid denna ledning blir det af
banden bragt från liggande i stående ställning. En
sådan press med åtta tryckcylindrar, konstruerad af
Applegath i London, har i tjugu år ända tills helt
nyligen användts för Times’ räkning och tryckt 8 000
ark i timmen på en sida. Två Hoes maskiner, som
samtidigt användes af den stora tidningen tryckte
likaledes 7 000-8 000 exemplar i timmen, medan de nyare
tiocylindriga maskinerna af samma konstruktör kunna
åstadkomma ända till 19 500 exemplar.
Dessa senare maskiner, de så kallade amerikanska
jättemaskinpressarna (fig. 529), äro konstruerade
efter samma cylinderprincip, endast med den skilnaden,
att cylindrarna här i stället för den lodräta ha en
vågrät ställning. Stilcylindern har en diameter af
fem fot. Den på honom anbragta stilplattan upptager
ungefär en fjerdedel af hans omkrets; den öfriga
delen af manteln, som ligger lägre än stilsatsens yta,
tjenar endast till färgens fördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
