Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckpressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följa den del af honom, som innehåller stilsatsen. Vi
se på afbildningen (fig. 529) tio iläggare syselsatta;
sålunda måste äfven rundt omkring cylindern finnas
tio tryck- och lika många färgvalsar. Utläggningen
af de tryckta arken ombesörjer maskinen sjelf.
En annan till denna klass hörande maskinpress af
nyare datum är Marinonis i Paris för tidningstryck
(fig. 530). Denna press, som trycker båda sidorna
på en gång, utmärker sig ej blott genom sin stora
tillverkningsförmåga, utan äfven genom sin billighet,
ty, ehuru inrättad för sex iläggare, kostar han
dock endast 37 000 rdr och fordrar för sin drift
blott tre hästkrafter. Han trycker bland annat den
300 000 exemplar starka upplagan af Petit journal
och verkställer detta jättearbete på två timmar. För
att detta skall låta sig göra, tagas af stilsatsen
fyra stereotypplattor, och det ilagda papperet är
så stort, att det, skuret i fyra delar, ger fyra
exemplar. Vid hvarje omgång fås sålunda fyra sådana
jätteblad eller sexton nummer. På utställningen i
London 1872 var en af Marinonis pressar uppsatt och
tryckte tidningen Echo. Ehuru han här endast arbetade
med 4 iläggare, lemnade han 10 000 färdiga ark i
timmen med 2 tidningar å hvarje ark, således 20 000
tidningar. Med 6 iläggare kan han åstadkomma ungefär
18 000 exemplar. Neue freie presse i Wien trycktes
till år 1873 på en sådan maskin, men nu begagnas
härför 2 walterska, de första utom England.
Tvåfärgspressen (fig. 531) liknar den
vanliga maskinpressen, men är naturligtvis mera
sammansatt. Han har två fundament och två färgverk,
mellan hvilka tryckcylindern befinner sig. Af de två
formarna kan den ena t. ex. anfärgas röd, den andra
blå. Aftrycken af båda sammanfalla då på samma sida
af ett blad, för hvilket ändamål cylindern under två
omlopp fasthåller papperet intill sig och derunder
först trycker det på den ena, derefter på den andra
formen samt derpå gör ett uppehåll. Genom att trycka
två färger ofvanpå hvarandra kan man, om så behöfves,
äfven åstadkomma en tredje, t. ex. grönt af blått
och gult. Man kan med denna press taga ungefär 8 000
aftryck (d. v. s. 4 000 ark) om dagen.
Ett ytterligare framsteg, som ligger nära till hands
och redan förut blifvit försökt, är tryckningen
på papper i långa banor. Uppvindadt på en haspel
till en längd af 500 alnar och ännu mer, frammatas
det åt pressen, som sjelf afvecklar det. Utvidgas nu
maskinens verksamhet derhän, att han sjelf afdelar det
tryckta papperet i ark och upplägger dem i hög, har
man en helt och hållet automatisk maskin, som hvarken
behöfver iläggare eller mottagare. På denna princip
grunda sig de nyaste slagen af pressar, deribland vi
först torde böra nämna Bullocks i Philadelphia samt
den walterska, på hvilken Times och ett par andra
engelska tidningar nu mera tryckas och som härvid
ersätter två af Hoes och en af Applegaths pressar, som
förut begagnades till verldsbladets tryckning. Båda
de nya pressarna trycka med stereotypplattor, som
äro lagda omkring cylindrar, och åstadkomma samma
arbete: afveckla papperet, fukta det, trycka det på
båda sidorna, dela det i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
