Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckpressen - Trycksvärtan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aftryck blifvit helt och hållet undanträngdt,
en för tillverkningen af värdepapper, tvåfärgadt
linietryck, mångfärgade etiketter och affischer
högst vigtig fördel. Uppfinningen befann sig
länge i sitt försöksskede, och fransmän och tyskar
bemödade sig samtidigt att göra henne praktiskt
användbar. Priset i denna täflan har Tyskland
ostridigt vunnit. Oaktadt juryn vid 1867 års
utställning endast med andra guldmedaljen utmärkte
König & Bauers tvåfärgsmaskin, medan han gaf den
första åt den franske konstruktören Dutartres,
har dock franska banken dömt annorlunda. Han tar
nämligen sina tvåfärgsmaskiner, icke från den franske
fabrikanten, utan från den tyska firman. Utom König
& Bauer glänsa inom detta fack maskinpressfirmorna
Augsburg i Augsburg samt Klein, Forst och Bohn i
Johannisberg.
Handpressens område har således blifvit betydligt
inskränkt, men helt och hållet utträngd skall
han dock väl aldrig blifva. Han har ännu i behåll
småtryckets mångfaldiga arter, vidare de tryck,
som måste utföras synnerligt noggrant och väl,
t. ex. sedeltrycket, och slutligen få vi ej glömma,
att han är försörjningsmedlet för de många små
yrkesmän, som ej kunna anskaffa sig eller ge full
syselsättning åt en maskinpress.
De lättaste pressarna kunna hållas i gång
af en enda man; till en af det vanliga slaget
fordras två arbetare, som medelst vef kringvrida
drifhjulet. Dessa menskliga drifkrafter blifva dock ej
sällan otillfredsställande eller af det hårda arbetet
utmattade, hvilket i synnerhet vid tidningstrycket
och det dermed förenade nattarbetet kan förorsaka
många förlägenheter. Tryckerierna sågo sig derför allt
mer nödsakade att tillgripa maskinkraften. En liten
nätt ångmaskin om vid pass 5 hästkrafter drifver en
hel rad, stundom 6-8 maskinpressar och på köpet
ännu en satinermaskin, en apparat, som nu mera
finnes i hvarje tryckeri, som vill lemna ett vackert
tryck. Förut glättades papperet vid bruket, men vid
den fuktning, som tryckpapper före tryckningen måste
undergå, förlorar det den glatthet, det i fabriken
erhöll, då deremot den glättning, det erhåller
efter fuktningen, bibehåller sig. Af denna orsak
låter man det strax före tryckningen, inlagdt mellan
zinkplåtar, genomgå satinermaskinens valsar. Sedan
de tryckta arken blifvit torra, underkastas de en
ny stark pressning mellan papp i en skrufpress eller
hydraulisk press.
Trycksvärtan. En vigtig sak för tryckaren är vidare
äfven färgen, d. v. s. trycksvärtan. Hon består
sedan långliga tider af en sorgfällig blandning
af linoljefernissa och kimrök. Förr beredde
tryckerierna sjelfva sin färg på ett temligen
konstlöst sätt, men nu mera är tillverkningen
deraf en särskild industrigren, som verkställes
med maskinarbete. Härigenom har i allmänhet en stor
förbättring vunnits; särskildt kan man nu mera på
detta sätt åstadkomma sorter af en finhet, som man
förr ej kände till. Den bästa trycksvärtan erhåller
man af bästa fernissa och lampsot. Men fernissa af
yppersta beskaffenhet kan man endast få af gammal
linolja, som legat länge på fat och således är
dyr. Man åtskiljer hos svärtan olika grader af styrka
och svaghet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
