Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra slag af tryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Breitkopf & Härtel samt Hirschfeld
i Leipzig, Zamarski & Dittmarsch i Wien samt förläggaren af
de illustrerade ungdoms- och familjbiblioteken Otto
Spamer i Leipzig. De vackra nya anilinfärgerna ha
särskildt i färgtryckerierna, dit äfven ett stort
antal af stentryckerierna hör, funnit ett mycket
varmt mottagande, och deras alster stråla sedan dess
med ännu skönare glans.
Till slut äfven några ord om högtrycket för
blinda. Som vi redan i afdelningen om skrifkonsten
sågo, har man, för att bereda de blinda möjligheten
till en andlig sjelfverksamhet, gifvit dem en känbar
skrift. Läsetabellerna för blinda äro derför gjorda
af mycket tjockt, styft papper, hvilket så starkt
pressas mot stilsatsen, att bokstäfverna framträda
upphöjda på andra sidan. Gravyren på typerna
är också af denna orsak ej omvänd, utan har rät
ställning. Bokstäfverna måste för tydlighetens skull
ha minst textkägel, och för att ännu mera underlätta
känseln använder man mest så kallad taggstil,
d. v. s. en sådan, der typerna och följaktligen
äfven deras aftryck bilda rader af spetsiga
upphöjningar, som med fingrarna kännas bättre än
vanliga bokstäfver. Med detta slags högtryck kan man
ej blott åstadkomma skrifter och böcker, utan äfven
kartor för blinda, och blinda användas ej sällan att
sjelfva sätta och trycka dessa för dem afsedda alster.
Från teknisk synpunkt betraktad, är typografin
visserligen blott en af de genom tryck mångfaldigande
konsterna, men hon är dock den vigtigaste ibland
dem, emedan det är hon, som företrädesvis fått sig
den höga uppgiften anvisad att sprida det synliga
uttrycket af den menskliga tanken: ordet. Andra af
dessa konster ha till hufvudföremål bilden, som vi nu
så ofta och gerna se gå hand i hand med ordet. Den nu
följande afdelningen skall göra oss närmare bekanta
med dessa konstgrenar, hvilka ej äro få och nästan
allesammans stå i mer eller mindre nära samband med
boktrycket. Men innan vi säga Gutenbergs ärevördiga
konst farväl, skola vi som hastigast kasta en blick
på några af hennes mest storartade verkstäder.
Pressen var bestämd att eröfra verlden, och redan
i sina ungdomsår tog han språnget öfver oceanen
och bofäste sig på flera punkter af Amerika,
Afrika och Ostindien, och sedan vid pass fyrtio
år eller efter hans införande på Tahiti och
Sandwichsöarna kan man säga, att han fulländat
sin rundresa kring jorden. Stora förtjenster om
denna spridning inlade utan tvifvel religionens
sändebud, missionärerna. Liksom ännu i dag bland
Afrikas negerfolk, förde de ej sällan med sig små
tryckerier för att förse sina menigheter med skol- och
andaktsböcker.
Andra missionärer med en hög uppgift, och
hvilkas hela tillvaro grundar sig på pressen,
äro tidningarna. Öfver allt, der den koloniserande
europen uppslår sin koja, i Australien liksom i den
nordamerikanska vestern, följer honom tidningspressen
tätt i spåren. Tidningar utkomma nu i alla fem
verldsdelarna; till och med de ännu på civilisationens
tröskel stående infödingarna på Söderhafsöarna och
cherokeserna, en af Nordamerikas indianstammar,
hafva sin nationaltidning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
