Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berömda tryckanstalter - Boktryckarkonsten i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gränsande alstringsförmåga. Det oaktadt är dock den
senare i ett afseende underlägsen, en underlägsenhet,
som allt mer gör sig förnimbar: missförhållandet
mellan tryckningen och sättningen. Tryckpressen
befinner sig nämligen i alldeles samma läge, hvari
väfmaskinerna skulle befinna sig, om det ännu ej
funnes några spinnmaskiner och de förra vore beroende
af spinningen för hand. Det trängande behofvet
af en snabbare sättning drifver också oupphörligt
mekaniker så väl som fackmän att, trots misslyckandet
eller den blott halfva framgången af de förut gjorda
försöken, söka åstadkomma fullt dugliga sätt- och
afläggningsmaskiner. Skall denna lucka en gång fyllas
och skall man lyckas utfinna ett praktiskt sätt att
lösa alla de svårigheter, som här erbjuda sig? På den
hittills beträdda vägen kanske ej, men måhända dock
på en alldeles ny, som ett mekaniskt snille skall
lyckas utfinna och dermed bevisa, att uppgiften var
ett columbusägg.
Boktryckarkonsten i Sverige. När man ihågkommer,
huru föga utvecklade samfärdselsmedlen i slutet af
15:e seklet ännu voro, måste man förvånas öfver,
att boktryckarkonsten kunnat så hastigt utbreda
sig. Ännu 1462 inskränkt till Mainz och Bamberg, är
hon tio år derefter spridd nästan öfver hela vestra
Europa. Det verksammaste medlet för denna hastiga
utbredning var de kringresande typograferna, de
från Mainz utgångna arbetarna eller deras lärlingar,
som, medförande sina små tryckerier, än här, än der
uppslogo sina verkstäder, verkliga missionärer, som,
så att säga, mångdubblade sig för att utbreda sin
konst. Det var under dessa konstens första årtionden
ingenting ovanligt att se en sådan nomadiserande
boktryckare ena året i Tyskland, några år derefter
i Italien, för att måhända en liten tid derefter
finna samme man i Frankrike eller Holland. Så
t. ex. träffa vi hamburgaren Stefan Arndes, en af
Danmarks äldsta boktryckare, på 1480-talet först i
Perugia i Italien, derefter i Slesvig och slutligen
i Lübeck. En sådan kringresande typograf var äfven
den Johann Snell, som 1483 i Stockholm tryckte den
latinska fabelboken Dyalogus creaturarum moralizatus,
en oktav på 314 sidor, hvilken länge ansetts för
vårt äldsta tryck. Samme man hade året förut i Odense
tryckt Danmarks äldsta paleotyp: De obsidione et bello rhodiano. Men boktryckarkonstens första uppträdande i
vårt land ligger efter hvad den nyaste forskningen
visat, ännu ett årtionde längre tillbaka. Med stöd
dels af inre, dels af yttre kriterier har det nämligen
blifvit ådagalagdt eller åtminstone gjordt högst
sannolikt, att en latinsk lefvernesbeskrifning
öfver den heliga Birgittas dotter Katarina, Vita sive
legenda Catharinæ, på hvars sista sida väl
tryckorten (Stockholm), men ej årtalet finnes, utsatt,
är tryckt redan omkring år 1474. Boktryckarens namn
finnes lika litet uppgifvet, men det är all anledning
antaga, att han varit en sådan kringresande yrkesman
eller en utskickad från någon boktryckare i norra
Tyskland. Den ärevördiga boken, hvaraf veterligen
endast tre exemplar finnas i behåll, är en qvart med
48 blad, tryckt med s. k. schwabachstil på godt och
fast papper. Liksom de äldsta böckerna i allmänhet,
saknar hon titelblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
