Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel / 684 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillverkningen af värdepapper

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

numreringsmaskinen. Denna, äfven för många andra
ändamål nyttiga maskin är en liten tryckpress, som,
i likhet med maskinpressen, har en sjelfverkande
apparat och i hvilken numren efter hvarje aftryck
ändra sig sjelfva. Siffrorna 1–9 jemte noll äro
der stjernformigt anbragta på ringar, som vrida sig
omkring en orörlig axel och aftryckas på den ofvanför
i pressdeckeln liggande sedeln, allt efter som den
kapsel, hvari siffrorna befinna sig, blir vid ringens
rotation vänd lodrätt uppåt. Hvarje talserie har
sin särskilda ring. En sådan maskin trycker minst
till 999, hvarefter en etta sättes framför, som,
sedan tryckningen hunnit till 1999, utbytes mot en
tvåa o. s. v. Man har nu mera numreringsmaskiner,
som äro så inrättade, att de kunna insättas i vanliga
tryckpressar, äfven maskinpressar. Numreringsmaskiner
finnas dessutom af en så förminskad storlek, att de
se ut som en handstämpel.

Fig. 588. Ett »mandat» från första franska revolutionen.

Under de senaste årtiondena, sedan den af jernvägarna
och ångbåtarna framkallade internationela
trafiken medfört en hittills okänd stegring i
varuomsättningen och på samma gång i otrolig grad
ökat behofvet af lätt flyttbara betalningsmedel, har
tillverkningen af värdepapper fått en fabriksmässig
utveckling. Pappersmyntet blef en ren nödvändighet;
hade än guldet kunnat fås i tillräcklig myckenhet,
skulle det dock för sin tyngds skull ej kunnat blifva
det enda betalningsmedlet. Dertill kommo ytterligare
de mångfaldiga industriela företagen, de lån, som
upptogos af stater och städer, hvilka till sina
långifvare utstälde lätt omsättliga anvisningar,
obligationer. Räkna vi slutligen till detta område
äfven brefmärkena, som i sjelfva verket ej äro
någonting annat än penningar, kunna vi lätt föreställa
oss, att åstadkommandet af alla dessa olika slag af
värdepapper måste taga betydande krafter i anspråk och
att med de hjelpmedel, som typografin för hundra, ja, blott
för femtio år sedan erbjöd, behofvet endast på ett högst
otillfredsställande sätt skulle kunnat fyllas. »Assignaterna
öfversvämmade landet», heter det i berättelserna från den
första franska revolutionen, och likväl, huru försvinnande
litet var ej deras antal i jemförelse med de nu cirkulerande
papperspenningarnas! Jemför man dessutom det sätt, hvarpå
de voro utförda, med hvad nutiden i samma väg mäktar åstadkomma,
skall man nödgas tillstå, att qvaliteten undergått en ej mindre
förändring än qvantiteten, ty det äldre pappersmyntet höjde sig i
sin yttre utstyrsel mycket litet öfver den, fig. 588 utvisar.
Denna afbildning är äfven märklig derigenom, att hon utgör ett
facsimile af ett »mandat», en af de anvisningar, som franska nationalförsamlingen lofvade infria mot tretiondedelen af det belopp,
hvarå assignaterna lydde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>