Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grufbrytningsmetoder, stollar och schakt - Bygnader i grufvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i allmänhet ej någon brytning på de qvarlemnade
pelarna. Med denna brytningsmetod bli kolen billiga,
men mer än hälften går förlorad i de qvarlemnade
stöden och genom söndersmulning. Fig. 61 visar
ungefärligen, huru pelarbrytning nu sker i Newcastles
kolgrufvor. Hela det flötsområde, som skall bearbetas,
uppdelas i smärre områden, ämnade att hvart för sig
fullständigt utbrytas, men skilda från hvarandra
genom mellanväggar, som måste qvarlemnas, åtminstone
så länge brytningen pågår i angränsande rum. A
är ett utfordringssehakt och B ett luftschakt,
i hvilket senare den genom A inkommande luften
bortgår, sedan hon passerat genom de afdelningar,
som äro under arbete. God luftvexling är nämligen vid
kolgrufvorna af största vigt, för att de explosiva
gaserna ma. kunna tillräckligt hastigt utblandas och
bortledas. Af samma orsak upphuggas alla väggorter
a a dubbla, så att den friska luften kan stryka
fram genom den ena orten och förskämd luft genom
den andra, hvarjemte för luftdragets fullständiga
reglerande dessa dubbelorter förenas genom talrika,
med dörrar försedda tvärslag. Hvarje afdelning
uppdelas genom på längden gående orter i pelare, som,
för erhållande af nödig luftvexling, genombrytas
med ett stort antal tvärorter. Pelarna utbrytas
nu, den ena efter den andra, frän afdelningens ena
gräns till hennes-motsatta ända. Taket instörtar
vanligen tätt invid det ställe, der brytningen pågår,
hvarför ock rätt mycket timmer åtgår till takets
stödjande. Figuren utvisar några redan utbrutna
afdelningar, andra, som ännu brytas, och ännu andra,
som blott äro under tillredning.
Stockverksbrytning är en allmän benämning på
brytningssättet i mycket stora malmstockar eller andra
malmsamlingar af större omfattning, hvarvid man på
olika höjd ät flera häll anlägger orter och sedan
fortsätter arbetet medelst pallning på mångahanda
vis. Om man vid detta invecklade brytningssätt ej
går nog försigtigt till väga, händer ganska lätt,
att stora massor af berget instörta. I det sålunda
uppkomna raset kan ofta lätt nog anbringas en ganska
billig, så kallad rasbrytning, som, huru föga rationel
hon än är, dock stundom inledes med ett afsigtligt
åstadkommet ras.
Bygnader i grufvor. Stundom är berget i en grufva så
fast och pålitligt, att hon kan brytas, utan att för
hennes bestand behöfva anbringas några särskilda stöd
och bygnader. Men ganska ofta är dock förhållandet
sådant, att den största försigtighet erfordras,
för att ej menniskolif skola spillas och grufvan
förstöras. Utom afsättande af pelare och band begagnas
då allt efter omständigheterna timring, i gensättning
eller murning för att hindra det förklyftade,
spruckna berget att rasa.
Timringsarbetet, som oftast utföres med de
enkla verktygen yxa, drifklubba och såg, består
förnämligast dels af ort-, dels af schakttimring. Den
förra plägar man indela i grundstocks-, dörrstocks-
och öfverslagstimring. Den senare erfordras ej
blott som stöd åt berget, utan äfven för stegar,
pumpar m. m., samt utgöres af dels fyrkants timring,
dels anbringande af dragstämplar, sprisslor m. m. I
timrade schakt böra väggarna ständigt hållas fuktiga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
