Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerbruksredskap och maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbeten billigast utföras med ånga. Dertill
användes en lokomobil, som fortskaffar sig sjelf,
stundom äfven två, Vanligen ställes lokomobilen på
fältets ena sida och på den motsatta ett slags vagn,
som är försedd med ett horisontalt liggande hjul,
kring hvilket draglinan af ståltråd löper. Äfven
lokomobilen har ett större hjul, kring hvilket linan
upp- och aflindas. Vid denna lina är nu balansplogen
fäst. Försedd med 8 plogkroppar, stälda 4 och 4
tillsammans, af hvilka fyra äro upplyfta i vädret,
medan de motsatta fyra arbeta, drages han än till,
än ifrån lokomobilen, alltid upptagande fyra tiltor
på en gång. För hvarje dubbel gång fram och åter
flyttas lokomobilen och vagnen framåt, allt medelst
ångkraft. Man har äfven ångplogar så konstruerade,
att lokomobilen förblir stillastående, medan hela
fältet plöjes, men då erfordras längre linor samt
så kallade ankar för fästande af de skifvor, öfver
hvilka linorna löpa. Plöjningen börjas i sådant fall
på den aflägsnare delen af fältet och kommer efter
hand allt närmare och slutligen ända till lokomobilen.
De fowlerska och howardska ångplogarna äro de mest
spridda och kosta med tillbehör från 15 000 till 40 000
rdr. I England äro flera hundra dylika plogar i bruk,
oftast anskaffade af aktiebolag och sedermera uthyrda,
Genom dem har en helt och hållet ny brukningsmetod
kunnat införas. I Tyskland ha ångplogarna ännu ej
mycket kommit i bruk, och i Sverige användes, för så
vidt oss är bekant, blott en enda dylik, nämligen
hos hr A. Dickson på Kyleberg i Östergötland. I
Egypten har ångplöjningen gifvit de bästa resultat
och framkallat den yppigaste växtlighet, och i
Nordamerikas sydstater ha ångplogarna med den största
framgång ersatt de forna slafvarnas arbete, som af
ångan utföres ojemförligt billigare.
Ångkraften möjliggör en vida djupare plöjning af
matjorden och luckring af alfven, än med dragare kan
åstadkommas. Dräneringen blir derigenom ännu mera
verksam, tegar och vattenfåror obehöfliga, ogräset
lätt att utrota, all bearbetning af jorden kan
hastigare, säkrare och billigare utföras, dragarnas
antal minskas med en tredjedel, trädan försvinna och
afkastningen betydligt höjas så väl till mängd som
godhet. Ångplöjningen gör det möjligt att utföra
hela jordbruket på en gång, ty man kan låta plog,
harf, vält, gödnings- och såningsmaskiner följa tätt
på hvarandra.
För hennes införande fordras dock stora, jemna fält,
billigt bränsle och skickligt folk vid ångmaskinen
samt en stigande gödning i förhållande till stigande
grödor. Brukningskostnaden beräknas till 5 1/2-11 rdr
på tunnlandet. Äfven der denna brukning kan billigare
verkställas med dragare, kan dock ångkraften ofta
förtjena föredragas, emedan hon framkallar rikare
skördar och landtmannen genom henne är säkrare på
att kunna i rätt tid verkställa brukningen och sådden.
Den vanliga bearbetningen af åkern afslutas med harf
och vält. Harfven ersätter handkulturens räfsa och
kratta. Redan i bibeln förekommer antydning om harf
vens användning, och vi veta, att de gamla folken
genom, sammanflätade törngrenar åstadkommo ett harfven
liknande redskap. Ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
