Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogens biprodukter - Utländskt handelsvirke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nya årsringarna blifvit till och med gröfre på de
skalade ställena. Endast på fruktbildningen tyckes
en menlig inverkan ega rum. Den nyss afskalade
korkbarken torkas först i öppna skjul, hvarefter han
fuktas och den yttre träaktiga skorpan bortskäres
med bandknifvar. Derpå hoppressas han i paket om
två centner, hvilka ombindas och utsändas till
fabrikanterna.
I medicinskt afseende ha barkarna af åtskilliga
utländska trädslag en stor användning,
t. ex. kinabarken, som erhålles af flera arter af
slägtet cinchonia, kanel- eller cinnamombarkar af
kanel träden (laurus cinnamomum och laur. cassia
Lin.) m. fl. Våra inhemska trädslag intaga ej någon
framstående plats i farmakopen; barken af ek och
rhamnus frangula (brakved) m. fl. begagnas dock i
vissa fall, och förr voro ask- och hätskastanjbarkar
ett brukligt surrogat för kinabarken.
Af lindens bast flätas de vanliga bastmattorna,
hvilka hufvudsakligen tillverkas i Ryssland, der de
utgöra föremål för en vidsträckt husslöjd och utföras
i betydliga qvantiteter.
En biprodukt ur skogen, som ingalunda saknar sin
betydelse, så ringa han än må förefalla, utgöres af
skogsbären, såsom lingon, smultron, blåbär, åkerbär
o. s. v. Deras mångsidiga användning i hushållet
är allmänt bekant. I vissa trakter af landet,
t. ex. på norra Öland och inuti Småland, ingår
lingonmoset (krösamos) som en ganska väsentlig del
af den fattigare befolkningens dagliga föda. Som ett
exempel på den betydliga inkomst, som kan vinnas af
skogsbären, må anföras, att i de hannoverska skogarna
uppskattas den årliga bärafkastningen till omkring
390 000 rdr*).
Utländskt handelsvirke. Utom de nordiska länderna
Norge, Sverige och Finland är det i Europa
hufvudsakligen Tyskland samt vissa delar af Ryssland
och Polen som drifva någon egentlig trävaruhandel i
stort. Ifrån Tyskland gå, såsom vi förut nämt, stora
virkesflottar till Holland, för att användas dels
till skeppsbygnad, dels för andra ändamål; betydande
qvantiteter gå äfven till England. Frankrikes skogar
deremot förmå ej fylla landets eget behof. Spanien
har visserligen flera värdefulla trädslag, men så
obetydliga skogar, att det ej kan tänka på någon
utförsel.
Deremot införas till Europa ansenliga massor virke
från de öfriga verldsdelarna och i någon, fast mindre
mån, från medelhafsländerna. Detta virke utgöres dels
af träslag, som genom sin hårdhet och sitt vackra
utseende äro utmärkta till finare snickeri- och
möbelarbeten och dylikt, dels af de s. k. färgträden,
som begagnas i färgerier, och slutligen, ehuru i
mindre myckenhet, af virke för medicinskt behof. Vi
skola här anföra det vigtigaste i detta afseende.
Bland medelhafsländerna intager Algeriet med hänsyn
till trävaruexporten det förnämsta rummet. Från
skogarna på Atlasbergen utskeppar det
*) Siffran synes oerhörd, men bekräftas till en del
af en annan uppgift, att år 1862 befordrades ifrån
harzskogarna på Harburgbanan till Hamburg ej mindre
än 4 521 centner bär. Ö. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
