Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Gunnar Ekholm,
Åloppe 7. Klockformiga kärl med fast gods; ornering i
vertikalstil,influerad av den megalitiska keramiken.
Aloppe II. Kärl ined något starkare profilering och med i
regel fast gods; ornering i horisontella band;
heldragna streck.
Aloppe III. Kärl med accentuerad profilering och i regel stark
porositet; kamornering.
Torslunda, Offerlunden1 (= Jettböle II). Kärl med något
avflackad profilering, flat botten och poröst gods;
ornering av horisontellt grupperade linjer, prickar
och gropar2.
Vid en blick på materialet från de båda i denna uppsats
behandlade uppländska boplatserna faller det genast i ögonen,
att Sotmyra-keramiken med dess vanligen tjocka och alltid
fasta gods avgjort måste betraktas såsom äldre än
Tib.ble-boplatsens tunna och porösa kärlfragment. Vid närmare
granskning visar det sig, att majoriteten av skärvorna från den förra
boplatsen tillhöra stil Aloppe II (Fig. 9: g—m, fig. 10), men
att även det äldsta stadiet med dess vertikalgruppering är
representerat (Fig. 9: a—f). Tibble-keramiken (Fig. 12) åter
tillhör tydligen det kamkeramiska skedet, även om en del
andra med stämplar inslagna ornament där förekomma.
Riktigheten av den här genom studiet av keramiken vunna
uppfattningen av tidsförhållandet mellan de båda boplatserna
får sin bekräftelse vid en granskning av skiffermaterialet.
Att märka är nämligen, att trots den stora rikedomen på
lerkärlsfragment vid Sotmyra, där endast är funnen en enda
skifferspets och denna av mycket obetydliga dimensioner och
av det utseende, som hänför den till det begynnelsestadium,
då likheten med gånggriftstidens pilspets ännu är märkbar3.
De tre vid Tibble funna skifferspetsarna däremot tillhöra alla
den stora typen med kraftiga hullingar, vilken faller i slutet
av serien,
1 Att beteckna denna stil med Torslunda-namnet jämte siffra har icke
befunnits lämpligt, då denna boplats ännu. icke kan betraktas såsom
närmare undersökt, och det sålunda är svårt att avgöra, vilket stadium i
bebyggelsen denna keramikgrupp här representerar.
2 På G-otland ersättes denna grupp av keramik med
vinkelbandorna-mentik (Visby-boplatsen). — Om boplatskeramiken, se även Lindqvist i
Fornv. 1916, s. 176 ff.
8 Ekholm, Studier, s. 83 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
