Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSTER-LOFSTA. 135
personer, till ett’tantal af 5, innebränd natten efter passionssöndagen
i frälsningens år 1490) *)
En Martinus, hvilken var kyrkoherde här 1290, skall hafva
lem-nat efter sig en berättelse om en man, som blifvit hulpen från en
svår sjukdom, hvarför han gaf S:t Erik en hel örtug silfver vid derpå
följande Larsmesso-högtid. Samme Martinus hände det en dag, att
-en oxe stupade, och en tjenare ville slagta densamma, på det han * v
måtte komma till-gagn. Herr Martin hindrade det och sade, att
han skulle offras S:t Erik. Oxen blef vid lif, och löftet fullgjordes •
nästföljande Larsmesso-högtid 2).
Lan,dshöfdingen Charles de Geer skall hafva påkostat kyrkan
till’ det yttre och inre 80,000 daler kopparmynt och derför erhållit
den jus patronatus för socknen, som ännu innehafves af
fideikommis-sarien till Leufsta bruk.
Några runstenar finnas ej inom socknen.
Ättehögar :
a) Söder vid Osterängen, flere, förstörda;
b) vid den från Åkerby utflyttade gården Högas, flere, men
nästan fullkomligt förstörda.
Stenkummel:
a) Nordvest om Sund på en i gärdet utskjutande krosstensudde,
sex, om 15 fots tvärmått;
b) söder vid Osterängen, flere, förstörda;
c) sydöst om prestgården å en liten kulle öster om ån, ett, för- /
stördt;
t d) östsydöst om Sund, vid knäröret mellan denna by och Val-
näs, ett ofantligt stort stenröse af sammanförda klumpstenar, från ett
hufvuds till flere kubikfots-storlek; roset ligger i en
bergssluttning emot sydöst, så att höjden öfver marken är olika på olika
ställen. Den största höjden är 25 och den minsta 11 fot.
Tvärmåttet växlar emellan 120 och 150 fot.
*) Arkestiftets Herdaminne IT, 188. Jakob Gislesson var kanik och
teologie professor i Upsala 1488 och har skrifvit Chronologia Tim- .
versahs. Hans ben fördes sedan till Upsala, der de hvila under en
grafsten med följande inskrift: Anno domini MCDXGpost incendwm
> factvm in Lösta, collecta fvervnt pssa domini Iacobi Gislonis
cano-nici UpsalensiSj sacre theologie professoris, que svb Jwc lapide in ,
pace condita reqviescvnt. (I Herrens år 1490 ’efter eldsvådan i
Lofsta samlades kaniken i Upsala, professorn i teologi herr Jakob
Gislessons ben, hvilka hvila i frid under denna sten.) (Peringskjold:
Monumenta Ullorakerensia s. 238).
2) Historiskt- Geografiskt och Statistiskt Lexikon b. IV, s. 621.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
