Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de äntligen få sin del av makten, måste de då icke
bli gripna av dess yrsel och liksom kungar känna
sig fritagna från all klokskap och dygd? Och om
de än föresatt sig att hålla alla de givna löften,
som de ödslat så mycket med, hur skola de väl’kunna
hävda sin värdighet mitt emellan lycksökarnag och
rådgivarnas stora skara? Även om vi antaga, att
de gått in i kammaren som ärliga män, kunna de
väl komma ut därifrån annat än som fördärvade?
Under inflytelse av omgivningarnas intriger ser man
dem vända sig från vänster till höger, liksom
dragna av en mekanism som de icke kunna undvika,
som figurer i ett ur, som komma fram med en
överlägsen min och larmande hanka på skivan, men strax
efter rända ryggen till för att ynkligt försvinna bak
väggen.
Frälsningen ligger icke i valet av nya herrar.
Skola vi anarkister, kristendomens fiender, erinra
ett helt samhälle, som ger sig ut för att vara kristet,
om dessa ord av en människa, som de gjort till en
£ud: »Edert tal skall icke vara: herre, herre!»
Låt envar bli sin egen herre. Vänd eder icke till
de officiella lärostolarna eller till de larmande
val-tribunerna i den fåfänga förhoppningen, att därifrån
få höra frihetens ord. Lyssnen hellre till
stämmorna nedifrån, om de än skulle komma genom ett
fängelses galler.
Olerens (Schweiz), 1 oktober 1885.
ELISÉE RÉCLUS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
