Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i alla länder räcka varandra händerna över
gräa-serna 1
»Ah, ni vill icke socialismen? Nå väl, ni skola
få kriget, — det trettioåriga, det femtioåriga kriget!»
ropade Herzen efter 1848. Och vi ha fått det!
Om kanonen upphör att dundra ett ögonblick ute i
världen så är det för att draga andan och för att
börja på nytt och värre på något annat ställe, allt
medan det europeiska kriget — folkens allmänna
bekrigande av varandra — hotar sedan tio år, utan
att man vet varför man skall slåss, eller mot vern,
med vem, för vilka principer, för vilket inträsse.
Då det var krig fordomdags visste man
åtminstone varför man lät döda sig. — »Den kungen har
förolämpat vår, — låt oss slå ihjäl hans undersåtar!
Den kejsaren vill beröva vår några provinser — låt
oss dö för att bevara dem åt Hans Mycket Kristliga
Majestät! « Man kämpade mot varandra för
kungarnas stridande inträssen. Det var dumt, och
kungarna kunde heller icke för en dylik sak inrollera
mer än några tusen män. Men för tusan! för vad
vill alla folk i dag kasta sig över varandra?
Kungarna räknas icke mera till krigsorsakerna.
Viktoria tar icke anstöt av de förolämpningar man
kastar över henne i Frankrike. För att hämnas det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
