Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
IV.
Innan vi inlåta oss på att förklara hur vi uppfatta
expropriationen, böra vi svara på en invändning,
mycket svag i teorien, men mycket utbredd.
Nationalekonomien — borgerskapets pseudo-vetenskap par
exellence — försummar aldrig att i alla tonarter
lovprisa den privata egendomen och dess välgärningar.
«Se, säger den, vilket arbete bonden utför sedan
han blivit ägare av den jord han odlar, se hur han
rensar och förbättrar sin lilla teg, vilken skörd han
tar av en ofta otacksam jord! Se vad industrien
har åstadkommit, sedan den blivit befriad från
hinder och skråförordningar. Hela denna fruktsamhet är
ett resultat av den privata egendomen!»
Det är visserligen sannt, att dessa ekonomer,
sedan de målat denna tavla, icke dra denna
slutledning: »Jorden åt den som odlar den!» utan tvärtom
anstränga sig för att komma till detta resultat:
»Jorden åt herrarna, som låter sina löneslavar odla den!»
Men ändå synes det vara ett stort antal människor,
som låta lura sig av detta resonnemang och upprepa
det utan att reflektera. Vi »utopister» däremot, vi
söka att tränga in i frågan, att undersöka den, just
därför att vi äro »utopister», och se här vad vi finna.
Med avseende på jorden konstatera även vi att
dess odlare blivit ägare av den jord han brukar.
Men med vem är det dessa herrar ekonomer
jämföra den lille jordägaren? Med den kommunistiske
jordbrukaren? Exempelvis med en av dffss kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
