Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varav »Gröna kullen» utgör en lämning, och södra
tornets föregångare samt den del av slottet, som
ligger mellan dessa torn. Detta södra parti av
slottet, som numer utgöras av södra flygeln och
»Gröna kullen» med Sturevalven, är den äldsta delen
av byggnaden. Murarnes tjocklek och byggnadens
bredd i södra flygeln är också betydligt större än i
den andra delen av slottet. 1557 var sydvästra tornet,
d. v. s. det över »Gröna kullen», färdigt. Detsamma
gäller det mindre eller vårdtornet på nordvästra
bastionen eller klockkullen, som den numera kallas,
ehuru dess äldre namn var »Styrbiskop», syftande
på dess egenskap av värn mot ärkebiskoparna. Södra
porten med tillhörande murverk blev färdig vid samma
tid. Efter allt att döma blev under Gustav I:s tid
först den del av slottet, som nu är bortriven, färdig,
åtminstone till sina yttermurar. Den som hela tiden
ledde byggnadsarbetet var Påvel Schütz, ehuru han
just ej fick de amplaste vitsord av kung Gösta, som
1558 skriver, att han hade »platt intet skick eller
något bestånd med sig», men då man känner kungens
benägenhet att fälla väl hårda omdömen om sina
tjänare, torde hans arbeten böra något bättre
uppskattas. Åtminstone visa de kvarvarande lämningarna
av hans verk, att det gott trotsat tidens tand och
århundradens vanvård. Konung Gustav torde dock
aldrig ha bott i själva slottet, utan i en särskild
mindre byggnad med högt tak och höga med flöjlar
försedda gavelrösten, vilken var belägen sydost om
slottet och fanns kvar på 1600-talet, men som blivit
raserad den tid man hämtade sand intill slottsbackens
södra sida, vilket förfaringssätt måste betecknas som
särdeles sorgligt. Under Erik XIV:s tid fortfor Påvel
Schütz att vara byggmästare, vilket torde visa hans
duglighet. Nu började flera rum bli färdiga och
inreddes i överensstämmelse med rummen på Kalmar
slott. Konung Erik synes ej ha sparat på kostnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
