Upptäckternas bok / 3 (1881) Author: Louis Thomas Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - 1. Geografiska föreställningar och kunskaper hos forntidens folk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hebreerne betraktade jorden som en rund, af hafvet kringfluten
skifva, i hvars midt Jerusalem låg. De omtala fyra hufvudfloder:
Pison, Gihon, Hiddekel och Frat. Folktaflan hos Mose
(1,10) vitnar redan om betydande kännedom om den gamla verldens
midt, ja, af Mos. 4,34 har man velat sluta till bekantskapen
med land- och vägkartor.

För sitt geografiska vetande hade hebreerne att tacka
egypterne och foinikerne, hvilka först ha »kört upp» hafven. Från
sin ursprungliga hembygd, Bahreinöarna i Persiska viken, kunde
de på kortaste väg uppnå öster- och vesterlandet, i det de sjöledes
foro till Indien eller seglade uppför Eufrat till närheten af Orontes
och sedan på denna flod styrde kosan ut till Medelhafvet. De
trodde sig bo i

3. Verldsbygnaden. Efter Kosmas medelpunkten af Indikopleustes.

jorden, som de
tänkte sig
skiftad i tre delar:
Europa, Asien
och Libya, en
indelning, som
hellenerne åter
lånade af dem.
Öster ut seglade
de redan på
Davids och Salomos
tider till Ofir
(Abhira, Ostindien),
men mera
lockade dem
Medelhafvet, vid
hvars kuster
deras kolonier
Tyros, Sidon och Arados blefvo handelns medelpunkter. Härifrån
styrde de förbi Kypros kosan vidare till Egypten, Rodos, Kreta,
Sicilia, det nu varande Tunis område, Sardinia, Iberia; de anlade
der nybyggen, hvilka, såsom Karkedon (Carthago) och Gadeira
(Gades, Cadiz), hastigt uppnådde stor blomstring, och utbredde sin
gud Baal-Melkarts (Herakles’) dyrkan. Bortom Herakles’ stoder
vågade de sig ut i Okeanos för att, som man säger, hemta tenn
från Britannia och tillbyta sig bernsten vid Gallias norra kust.

Hos hellenerne finnas de första geografiska antydningarna i
skaldernes verk. Homeros (omkring 900 f. K.) anser jorden för
en skifva med upphöjd kant, rundt omkring omfluten af Okeanos,
hvari alla floder ha sitt ursprung. Himmelns kopparhvalf hvilar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>