- Project Runeberg -  Upptäckternas bok /
9

(1881) [MARC] Author: Louis Thomas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - 1. Geografiska föreställningar och kunskaper hos forntidens folk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

form, beräknade hennes omkrets till 6 231 mil och tänkte sig henne
delad genom eqvatorn i två lika stora hälfter. Han var den förste,
som betjenade sig af gradnätet och uppdrog på jordklotet åtta
parallelkretsar och sju meridianer. Hans första parallellkrets gick
genom ön Rodos, hans första meridian genom Alexandreia. Men
då han lät parallelkretsarna och meridianerna skära hvarandra i
räta vinklar, förvred han formen på landen, hvilkas ytterlinier han
sökte åskådliggöra genom bildliga jemförelser, i det han till
exempel liknade Peloponnesos vid ett platanblad, Mesopotamia vid en
krigsgaler. Dock hade redan han en aning om, att blott en del
af vår jord var bekant för hans samtida, »Den bebodda jorden,
säger han, kalla vi blott den verldsdel, som vi bebo och känna.
Dock torde det i samma tempererade zon finnas ännu en, ja,
kanske flere bebodda verldsdelar.» — Det från den lärde alexandrinske
geografen härrörande gradnätet sökte Hipparkos (omkring
160—125 f. K.) förbättra derigenom, att han lät meridianerna åt
polerna till närma sig hvarandra.

Eratostenes’ »tre böcker geografi» känna vi blott genom anföranden
af Strabon (född 66 f. K. i Amaseia i Pontos, död omkring 25
e. K.), som lemnade det första, ännu befintliga, omfattande verk om
jordkunskapen hos forntidens folk, i det han med urskilning
begagnade sina föregångares arbeten och riktade dem genom sina egna,
under vidsträckta resor samlade erfarenheter. »Vi skola beskrifva,
sade han, dels hvad vi sjelfva genomvandrat af land och haf, dels hvad
vi kunna tro hos dem, som undervisat oss genom tal eller skrift.
Kommit ha vi från Armenien till Tyrrenias orter jemte Sardo
(Sardinia) i vester, från Pontos Euxeinos till Etiopiens gränser i
söder. Och måhända finnes bland de andra jordbeskrifvarne ingen,
som kommit mycket vidare omkring än vi inom de nämda
gränserna. Ty de, som framträngde längre i vester, kommo icke så
långt i öster; andra, som framträngde längre i öster, stannade efter
i de vestra delarna; lika så förhåller det sig äfven med landen i
söder och norr.» Jemte sina egna erfarenheter tillgodogör sig
Strabon äfven de genom romarnes krig vunna kunskaperna om
många trakter.

»I synnerhet, heter det på ett ställe, veta våra samtida att
något bättre förtälja om britannerne, germanerne och folken
omkring Istros, så väl på denna som andra sidan, om geterne och
tyrigeterne och bastarnerne, jemväl om folken vid Kaukasos samt
om albanerne och ibererne. Äfven är oss af berättarne af
parternes öden, såsom af Apollodoros artemitenen, mycket
förmäldt om Hyrkania och Baktriane, hvilket dessa män framstält
nogare än andra. Och då slutligen romarne med en krigshär
framträngt i »Lyckliga Arabien» ... och Alexandrias köpmän redan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:24:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/upptackt/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free