Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Upptäckten af sjövägen till Indien - 2. Indiens upptäckare och eröfrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kryddnejlikorna, hvilka redan på de romerska kejsames tid kommo
i den vesterländska handeln.
Hade icke muskottnötterna och kryddnejlikorna varit, skulle
portugiserne aldrig eller åtminstone först mycket senare ha
framträngt till den malajiska överiden.
Först efter mångahanda faror kom en del af de portugisiska
fartygen till de ofvan nämda hufvudöarna, der de, väl mottagna
af invånarne, genom uppresande af pelare med Portugals vapen togo
de värdefulla ölanden i besittning för Portugals krona.
Från den andra sidan af verldshafvet visade sig öster om
Molukkerna år 1521, till förvåning för infödingarne och icke mindre
för portugiserne, spaniorerne, hvilka nyss under Magelhaens
verkstält den första verldsomseglingen. Efter den store sjöfararens död
på Mactan (Matan) hade verldsomseglare kommit till den stora
hamnplatsen Bruni på Borneos nordvestra kust och derifrån vändt sig
till Tidor, der de kastade ankar den 8 november. Spaniorerne
försökte nu att på detta område göra de föga omtyckta
portugiserne väldet stridigt, i det de trädde i förbindelse med
ökonungarne på Tidor och Temate samt med dem afslöto
handelsfördrag. Hvilka vedermödor Magelhaens’ följeslagare ytterligare hade
att utstå, innan de återkommo till sitt hemland, skola vi på ett
annat ställe i denna bok förtälja.
Om de fem molukkiska öarna utspann sig i det följande en
mångårig, med vapen, men ännu mera med ord och skrifter förd
strid mellan portugiserne och spaniorerne, hvilka senare under de
följande åren ännu en gång, kommande från Mejico, visat sig i
denna del af den östasiatiska överiden. Tvisten slutade dermed,
att kejsar Karl V, hvilken, såsom våra läsare veta, äfven var
konung af Spanien, mot en ansenlig penningersättning afstod sina
anspråk på denna del af verlden.
På förbindelserna med det stora östasiatiska midtriket riktade
portugiserne redan tidigt sin uppmärksamhet. Redan 1517 begaf
sig från Malacca en beskickning till det af Colombo så ifrigt
sökta Kataia eller Kina, Äfven efter Albuquerques död
utsträcktes upptäckterna och eröfringarna i Indien än vidare, men
höjdpunkten af den portugisiska makten hade dock uppnåtts under
hans lifstid.
Portugisernes besittningar och inflytande längs Afrikas och
Asiens kuster sträckte sig under första tredjedelen af sextonde
århundradet, på en längd af nära 4 000 mil, från Godahoppsudden
till Kinas södra kust. Derifrån inflöto omätliga skatter i
konungens skattkammare, medan äfven vicekonungarne förvärfvade sig
högst betydande summor. Portugisernes sista lysande vapenbragd
var staden Dius manliga försvar mot den turkiske pasjan Soliman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
