Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Koloniseringen af Nordamerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid Mississippi i stor skala, lockades genom prisande af det
förvärfvade områdets rikedomar en mängd menniskor att utvandra
och förmåddes den franska adeln genom förläningar af
hertigdömen och baronier att egna den transmarinska kolonien sitt
understöd. Gynnad genom åtskilliga lyckliga bearbetningar, blef
Law den inflytelserikaste mannen i Frankrike; han ledde snart
alla statens finansärenden. Nu riktade alla de, som hastigt och
utan att arbeta ville bli rika, sina blickar på den lika djerfve som
af lyckan gynnade skottens företag.
Hela verlden ville ha lawska aktier. Deras hastiga stigning,
lyckliga spekulanters stora vinster alstrade ett ordentligt spelraseri.
Fattige och rike, förnäme och ringa trängdes kring den firade
finansmannens kassa. Högadeln bugade sig för den skotske
uppkomlingen, och till och med utländska furstar sände agenter till
Paris för att spela för dem. Inom knapt tre veckor voro 300 000
aktier till ett nominalbelopp af 150 millioner livres afyttrade,
hvilka inbragte bolaget 1 500 millioner livres. Hastigt stego dessa
aktier till 6 000, 7 000, 8 000, 9 000 och 10 000 livres. De
vinster, som härvid gjordes, voro otroliga. Spelraseriet bibehöll sig
från midten af 1718 till mot slutet af 1720, ty då hade den
feber, som gripit det franska samhället, redan rasat grundligt ut.
Laws svindlande nya finansbygnad hade sammanstörtat;
tusentals spekulanter lågo begrafna under dess ruiner. Huru mycket
elände och olycka detta märkvärdiga aktiespelraseri än medförde
för Frankrike, verkade det dock i alla händelser något godt för
de nya kolonierna i Amerika. En mängd menniskor hade lockats
till mississippikompaniets besittningar, och dock lemnade blott en
ringa del af dem landet, då sammanstörtandet af Laws konstiga
pappersbygnad inträffade. Redan 1717 hade några franska
kolonister vid Mississippis utlopp grundat ett nybygge, som de till
ära för regenten i Frankrike, hertigen af Orleans, kallade Nya
Orleans (New-Orleans). Det fördelaktigt valda läget i
hafvets granskap gjorde staden mycket snart till en vigtig
utförselplats för den outtömliga rikedomen af Louisianas alster.
Likaledes voro på södra sidan om de stora sjöarna, i nu varande
staterna Michigan och Missouri, fransmän syselsatta med att
uppodla landet och anlägga städer, såsom Detroit, Vincennes, St.
Louis.
Under det lyckans sol stod högst för skotten, fruktade de
närboende britiska nybyggarne, att det kunde lyckas fransmännen
att bringa till stånd en förbindelse mellan kolonierna vid den
stora floden, »vattnens fader», och de kanadiska nybyggena.
Derför gynnade den britiska regeringen grundandet af en ny koloni
mellan de begge Carolina och det spanska Florida genom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
