Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Koloniseringen af Nordamerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vintern med 200 man marschera till Ohio för att der om möjligt
redan före fransmännens ankomst uppföra ett fäste, Fort Necessity.
Men fransmännen gjorde äfven detta om intet och uppbygde å sin
sida det på den tiden ofta nämda bålverket Fort Duquesne
(sedermera Pittsburg).
Först längre fram, under den store Pitts (lord Chathams)
energiska regering, fördes kriget mot fransmännen i de britiska
kolonierna och annanstädes med större ifver och ihärdigare
beslutsamhet. Äfven här möta vi åter igen George Washington, som då
i spetsen för Virginias miliser hade gjort sig ett vackert namn och
denna gång, vid det andra tåget mot Fort Duquesne, fann det
förstördt och öfvergifvet af fienden.
Under den kraftlösa regering i moderlandet, som föregick
sjuåriga kriget, trädde de stridbara männen i Nya Englands stater
sjelfva emellan, då de i nordost sågo Acadia hotadt, och de gåfvo
verkligen regeringen allt tänkbart understöd för ett framgångsrikt
skyddande af hennes amerikanska besittningar. Connecticut,
Massachusetts och New-Hampshire utrustade till och med en ståtlig
expedition, som under medverkan af en kunglig flottafdelning
bemäktigade sig den franska hufvudorten Louisbourg, den franska
maktens bålverk i Amerika. Likväl sågo sig kolonisterne efter
fred slutet bittert svikna, då England till Frankrike återlemnade
denna genom så stora ansträngningar vunna vigtiga plats. Sedan
dess påtvang sig allt mera invånarne i Nya Englands stater den
öfvertygelsen, att deras intresse vore himmelsvidt skildt från
moderlandets och att de offrat gods och blod blott för att
understödja trångbröstade syften.
Ännu hade icke freden med Frankrike blifvit bekant öfver allt,
då äfven striden vid Canadas gränser å nyo upplågade. Genom
freden hade nämligen de gamla stridigheterna rörande vissa
gränsområden ingalunda blifvit bilagda. Derför uppflammade det gamla
kifvet å nyo, och då fransmännen fortforo att på flodområdet
äfvensom vid de öfre sjöarna uppbygga fästen, stodo de britiska
och franska kolonisterne fiendtligt mot hvarandra, redan innan
kriget var förklaradt. År 1755 började striden till sjös utan
krigsförklaring: engelsmännen borttogo 300 franska handelsfartyg;
deremot förberedde sig fransmännen till en landstigning i England,
hvilket der förorsakade en sådan förskräckelse, att George II drog
sina hannoverska trupper och en hessisk kår till England. Man
afsåg dock blott att vilseleda; en fransk flotta utlöpte från Toulon
och landsatte på Minorca trupper, som eröfrade denna ö. Nu
först förklarade England högtidligen krig. Det fördes dels till
sjös, och der med stor öfvervigt för briterne, dels i Nordamerika,
dels i Europa, der engelsmännen kämpade som Friedrich II:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
