Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Nederländarne på Java och de öfriga ostindiska öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjömännen. Portugisernes fästning på Amboina eröfrades verkligen
efter hårdnackad strid; den fick namnet Victoria och utgjorde
nederländarnes första fasta besittning i Asien. Snart utvecklade
handelsbolaget i Indien en oerhörd verksamhet, så väl genom
handelns utsträckning som till följd af de dermed förenade eröfringarna.
Portugiserne undanträngdes nästan helt och hållet från Molukkerna,
och åtta fästningar uppbygdes på dessa, uteslutande för
kryddnejlike- och muskottplanteringar bestämda öar. Öfverbefälet öfver
alla faktorier och fästen i Ostindien fördes till 1610 af en flottans
amiral. Men ståthållaren och generalstaterna utnämde, så väl för
att öka statens inflytande på de ostindiska angelägenheterna som
för deras bättre förvaltning, en landtfogde eller generalguvernör
och utsago dertill Pieter Both från Amersfoort (1610). Han
skulle i ståthållarens och generalstaternas namn föra öfverbefälet
öfver land- och sjömakten i Indien, äfvensom i alla borgerliga
angelägenheter handla som den nederländska regeringens
ställföreträdare. Vid hans sida stod ett bland Indiens högsta embetsmän
utnämdt statsråd (Raad van Indië). Denna höga värdighet
förlänades blott på fem år, men under denna tid måste en fortlöpande
berättelse om alla vigtiga tilldragelser meddelas moderlandets
regering. Anda till denna dag ha dessa bestämmelser om
generalguvernörens öfver Indien verksamhet i det väsentliga förblifvit
gällande. Sedan Both uppehållit sig en kort tid i Bantam,
skyndade han sig att segla till viken vid Dsjakatra på ön Java, ty
denna ort hade Boths skarpblick utsett till det blifvande
hufvudsätet för Nederlandens makt i Indien. Med konungen af
Dsjakatra, Vidsjaja Barna, hvars område omfattade några hundra
qvadratmil, slöt han ett förbund, enligt hvilket båda parterne skulle
ömsesidigt bistå hvarandra. Derjemte tilläts det generalguvernören
att mot erläggande af en penningsumma vid mynningen af floden
Tsjiliwong bygga en liten fästning, som fick namnet Fort Nassau
(1611). Detta var den anspråkslösa början till det stolta Batavia.
Äfven vid Dsjapara och på åtskilliga andra ställen uppbygdes fästen,
och det holländska inflytandet på den indiska arkipelagen steg med
hvarje år.
Men snart genomskådade Hollands fiender dess planer, och i ett
mäktigt förbund uppträdde de europeiska flottorna jemte de
inhemska furstarne mot det lilla, men djerfva Holland, innan detta ännu
fattat riktigt fast fot i Indien. Spaniorerne, hvilkas fartyg redan
några gånger i de indiska farvattnen sammanstött med de
holländska, hade ännu kolonier i Temate och Tidor; portugiserne voro
på Malacca, Solor och Timor likaledes nära de nederländska
besittningarna ; då nu konungen af Spanien fick friare händer i Europa,
kunde han skicka så mycket talrikare flottor till Indien. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
