Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det inre lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Om det inre lifvet.
tände eller medvetande i och genom sig sjelf. Såsom
sjelf-medvetande har hon ett eget innehåll och är hon sjelf
grunden till sina bestämningar. Derigenom har hon sin
egen art af lif och verklighet, hvilken betecknas såsom
hennes förnuftighet Hon är en förnuftig varelse och har
förnuft eller en förnuftig själ. Om hon genom sitt
sjelf-medvetande och sitt förnuft har en högre fullkomlighet
såsom lefvande varelse än de lägre lefvande varelserna, så
finnes i detta förhållande en anledning till antagande, att
lifvet till sitt begrepp och väsende är sjelfmedvetande och
förnuft Detta antagande vinner bekräftelse, när man
tager i betraktande, att inom menniskan sjelf sjelfmedvetandet
och förnuftet visa sig såsom hennes egen högsta lifsform.
Härtill kommer, att bland de lägre lifsformerna såväl inom
menniskan som hos de lägre lefvande varelserna de visa
sig vara högre, som stå närmare sjelfmedvetandet och
förnuftet, och de lägre, som röja mindre öfverensstämmelse
med dem. Men i sin renhet och fullkomlighet framträder
lifvet icke heller hos menniskan. Äfven hon är beroende
af ett yttre, och hon har såsom lefvande varelse inom sig
lägre former af lif. Hoii kan icke bringa hela sitt lifs
innehåll till den grad af fullkomlighet, som för henne visar
sig såsom den högsta. Äfven hennes lif är ett ändligt lif.
Hennes lifs ändlighet röjer sig äfven i de
innehållsmomen-ter, i hvilka hon uppnår sin högsta lifsform. Den allmänna
formen för hennes ändlighet är verksamheten. Från
formen af verksamhet kan hon i sitt faktiskt gifna lif icke
frigöra sig. Men då hon kan fatta någon del af sitt
innehåll såsom evigt och oföränderligt, och då hon kan känna
några bestämningsgrunder såsom i och för sig rätta och
orubbliga, har hon inom sig en hänvisning på ett lif,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
