Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det inre lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Om det inre lifvet.
vilja finnes en väsentlig enhet, i och genom hvilken
men-niskan i praktiskt hänseende är ett väsende i egendig
bemärkelse, finnes det ingen grund för något slags förpligtelse
ej heller för något slags rättighet Men erfarenhet af
förpligtelse och af rättighet har menniskan gifven, och denna
erfarenhet kan hvarken förnekas eller bortförklaras. Man
kan sålunda icke afstå från undersökningen om menniskans
väsentliga enhet Vid undersökningens fullföljande har man
att taga i betraktande hvad som genom de förut anförda
undersökningarne vunnits och att söka finna hvad som
kan undanrödja de svårigheter, som utgjort hinder för en
tillfredsställande uppfattnings vinnande.
Så fattade Boström den filosofiska forskningens uppgift
Med Kant betraktade han den sinnliga verlden såsom
menniskans fenomenverld. Med Schelling och Hegel fann han
lifvet eller lifsprocessen såsom utveckling från potentialitet till
aktualitet vara fenomenverldens allmänna form, och sålunda
upptog han deras lära om lifvets universalitet Med Fichte
fattade han medvetandet såsom medvetande i och genom
sig sjelft eller sjelfmedvetande, och med Schelling och
Hegel insåg han, att ett väsende i egentlig bemärkelse
måste hafva ett substantielt innehåll. Men genom
undersökning af lifvets begrepp och af förhållandet mellan dess
lägre och högre former i den gifna verkligheten ådagalade
han, att rörelsen eller processen icke är lifvets väsentliga
bestämning utan en ofullkomlighet hos det i den timliga
verlden framträdande lifvet Äfven i det timliga lifvet är
sjelfständigheten enligt hans åsigt den positiva
grundbestämningen och derför tillika måttet för graden af lifvets
fullkomlighet hos alla ändliga lefvande varelser. Det
fullkomliga eller oändliga lifvet är alltigenom sjelfständigt Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
