Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det inre lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Öm det inre lifvet
fbreställningsmomenter och känslomomenter. Likasom
ingen mensklig förnimmelse är total utan att till innehåll
hafva högre och lägre fömimmelsemomenter, så fordras
ock för en mensklig förnimmelse eller i allmänhet för en
mensklig funktions totalitet både sinnlighetsmomenter och
förnuftsmomenter. Menniskan är sinnligt förnuftig icke blott
i det hela, utan i hvar och en af sina bestämningar. Den
totala funktionen fattas såsom sinnlig eller förnuftig, allt*
eftersom det ena eller andra slaget af funktionsmomenter
hufvudsakligen bestämmer hennes karakter. Häraf följer,
att det gifves många fall, i hvilka det är svårt att afgöra,
huruvida en funktion bör fattas såsom sinnlig eller
förnuftig. Sådan svårighet uppstår lättast, om man tager i
betraktande en funktion för sig utan afseende på det
sammanhang, i hvilket hon är giiven. Då känslan är den
dunklaste bland de menskliga förnimmelseformerna, är det
i allmänhet svårare att inom känslolifvet fullt genomföra
skilnaden mellan sinnlighet och förnuft än inom tankeliivet
och viljelifvet, hvilka få sin karakter hufvudsakligen af de
klaraste förnimmelseformerna. Hvad de mellanliggande
funktionsformerna angår, innebär deras egenskap af
övergångsformer något sväfvande, som medför vissa för dem
egendomliga svårigheter vid bestämmandet af deras art.
Men ehuru det, såsom nu anmärkts, finnes många känslor,
som icke kunna noggrant bestämmas såsom till sitt
innehåll förnuftiga, finnes det dock andra, som icke kunna
erkännas såsom verkliga utan att tillika fattas såsom
förnuftiga.
Bland de menskliga känslorna finnes det en stor mängd,
som hafva afseende på en menniskas förhållande till andra.
Man betecknar dem, som hafva afseende på den kännande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
