- Project Runeberg -  Urania /
106

(1910) [MARC] Author: Camille Flammarion Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ande, så blir han dem genast oangenäm: de kunna icke
fördraga honom. Nå väl! under den föregående
dithyramben (och varav läsaren nyss endast haft en svag
översättning) kände jag mig stå mycket över
mänskligheten, emedan jag önskade mig över henne och önskade
henne bättre dagar. Men när dessa båda marsinvånare
tycktes hysa medlidande med mig själv och jag hos dem
trodde mig märka en kall överlägsenhet över mig, så
vart jag ett ögonblick en av dessa dumma högfärdsblåsor;
mitt blod gjorde endast ett slag, och allt under det jag
lade band på mig i följd av en sista återstod av fransk
hövlighet, öppnade jag munnen och sade:

»På det hela taget, mina herrar, äro invånarne på
jorden icke så dumma, som ni tyckes tro, och de äro måhända
bättre än ni.»

Olyckligtvis läto de mig icke ens börja min mening,
alldenstund de redan läst den, medan den höll på att
bildas genom vibrationern av min hjärnsubstans.

»Tillåt mig säga er med detsamma», sade den yngste,
»att er planet är alldeles förfelad i följd av en
omständighet, som daterar sig från tiotal millioner år sedan.
Det var i den jordiska skapelsens primärperiod. Det
fanns växter och till och med underbara växter och på
havens botten liksom på stränderna framträdde de första
djuren, mollusker utan huvud, döva, stumma och
köns-lösa. Som ni vet, är andningen nog för trädens
fullkomliga näring, och edra grövsta ekar, edra mest skyhöga
cedrar ha aldrig ätit något, vad som emellertid icke
hindrat dem från att växa. De föda sig endast genom
respira-tionen. Olyckan, ödet ville, att den första mollusken fick
kroppen genombruten av en vattendroppe, tjockare än
det omgivande mediet. Kanske fann han den god. Detta
var ursprunget till den första matsmältningskanalen, som
skulle utöva ett så olycksdigert inflytande på hela
djurvärlden och sedermera på mänskligheten själv. Den
första mördaren var mollusken, som åt.

»Här däremot äter man icke, har aldrig ätit och skall
ej någonsin äta. Skapelsen har utvecklat sig gradvis,
fredligt, nobelt, som den börjat. Organismerna nära sig
eller, med andra ord, förnya sina molekyler genom en
enkel andning liksom edra jordiska träd, varav varje blad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:26:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urania/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free