- Project Runeberg -  Urania /
145

(1910) [MARC] Author: Camille Flammarion Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

står att denna unga flicka är en själ, klädd i luft, liksom
för övrigt ni och jag, varken mer eller mindre.

»Allt ifrån mänsklighetens ursprung ända till de sista
seklen har man trott, att känslan förnams på själva den
punkt, där man erfor henne. En smärta, som man kände
i fingret, ansågs hava sitt säte i fingret. Barn och många
andra tro det än i dag. Men fysiologien har visat, att
intrycket genom förmedling av hjärnsystemet fortplantas
från fingerspetsan till hjärnan. Om man avskär nerven,
kan man utan olägenhet bränna sig i fingret, som då är
fullständigt känslolöst. Man har till och med redan
kunnat bestämma den tid, som intrycket behöver för att
fortplanta sig från vilken punkt som helst av kroppen till
hjärnan, och man vet att hastigheten av denna
fortplantning utgör omkring tjuguåtta meter i sekunden. Sedan
dess har man hänfört känslan till hjärnan. Men man har
stannat på vägen.

»Hjärnan är materia likaväl som fingret och en
materia, som ingalunda är stadig och fast. Den är
väsentligen snabbt föränderlig och utgör ingalunda en identisk
massa.

»Det finns icke och kan icke finnas en enda flik, en
enda cell, en enda molekyl i hela hjärnmassan, som icke
förändrar sig. Ett stillastånd i rörelsen, i cirkulationen,
i förvandlingen skulle vara detsamma som döden.
Hjärnan består icke, känner icke med mindre hon, liksom
hela den övriga kroppen, undergår de oupphörliga
omsättningar av den organiska materien, som utgöra det
vitala kretsloppet.

»Det är således icke och kan icke heller vara en viss
hjärnmateria, en viss gruppering av molekyler, som
utgör hem för vår personlighet, vår identitet, vårt
individuella jag, det jag, som förvärvar ett personligt,
vetenskapligt och moraliskt värde, som ökar sig med våra
studier, det jag, som är och som känner sig ansvarigt för
de handlingar, som utfördes för en månad, ett år, tio år,
tjugu år, femtio år, sedan, en tidslängd, varunder den
mest intima molekylargruppering förändrats mångfaldiga
gånger.

»De fysiologer, som påstå att själen icke finnes, likna
sina förfäder, som påstodo, att man kände smärtan i
fing-Urania. J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:26:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urania/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free