Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvar och en ’behöfver, för att taga sig fram här i
lif-vet och förvärfva sig sitt dagliga bröd, en mängd
specialkunskaper, större eller mindre, som göra honom skicklig
dertill, vare sig han såsom odlare af jorden söker sitt
uppehälle eller såsom yrkesidkare, industriidkare, handlande,
em-betsman eller vetenskapsman skall vinna sin utkomst. Många
af dessa kunskaper äro alltför speciella för att i de s. k.
allmänna skolorna behöfva eller kunna göras till föremål för
undervisning; men många äro ock af den art, att de beröra
en talrik klass eller t. o. m. flere klasser af medborgare,
och dessa ega väl berättigade anspråk såsom läroämnen i
offentliga skolor. Den bildning, hvarigenom dessa
kunskaper meddelas, vilja vi kalla för borgerlig bildning, ett namn
som visserligen är något oegentligt, men som vi valt med
afseende på ett slags skolor, hvilket visserligen ännu icke ’
finnes i vårt land, men på hvars snara upprättande man
har goda skäl att hoppas, nämligen borgarskolor. Ty dessas
uppgift blir hufvudsakligen att meddela det slags bildning
vi här åsyftat.
Menniskan är dock icke endast individ, sig sjelf
tillräcklig; hon är ock medborgare, samhällsmedlem, och för
att rätt kunna fylla sina pligter såsom sådan måste hon väl
känna sin ställning i förhållande till samhället, det förflutna
som det närvarande. Den bildning, hvarigenom hon
för-värfvar denna kunskap, kunna vi kalla den humanistiska.
Det är sålunda tre bildningsarter, vid hvilka vi hafva
att fästa oss, nämligen å ena sidan den formella bildningen,
samt å andra sidan de tvänne arter af reell bildning, som
vi kallat den borgerliga och den humanistiska. — Efter dessa
förberedande anmärkningar öfvergå vi nu till den historiska
redogörelsen för de klassiska språkstudiernas ställning. Vi
vilja blott på förhand bedja våra läsare att hålla i fninnet
den betydelse vi gifvit åt de anförda termerna, enär denna
är något afvikande från den betydelse de ega för den
populära uppfattningen, som med “formalism“ förstår någonting
stelt och tråkigt, sammanslår begreppen humanism och klas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
