- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1883 /
58

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

\

nens män! De hade förstört allt hvad de kunde af
Frankrike; då landet var förödmjukadt, gjorde de förödmjukelsen
större. Der fiender icke hade rasat, der härjade de. Då
Frankrike framför allt behöfde enighet, mördades fransmän
af fransmän. Bittert och outplånligt måste hans agg vara
till dessa män och qvinnor. Och så satte han hela sitt
politiska renommé på spel för att få dem benådade.

Hvarför gjorde han allt detta? Derför att
fosterlandskärleken var lifsnerven i all hans diktan och traktan. Han
kände icke en förbrytelse så stor, att förbrytaren icke mera
borde få se fransk mark. Han hatade ingen så djupt, att
han ville för beständigt utestänga honom från det land, som
var honom det skönaste af allt. Han föraktade dessa
na-poleonider, hela hans sympati var hos dem, som jagade
kejsarfamiljen ut ur landet, men att neka dem återse
Frankrike: han ville icke tortyr. Och derför kunde hans hjerta
icke heller fördraga att de rasande från barrikadstridens
dagar skulle dö på Numea långt från fosterlandet. Han
visste att för honom fans intet lif utan Frankrike. Och han
tänkte, att det var på samma sätt för alla franska
medborgare.

Det var detta land och detta folk som han älskade.
Och folket visste det. Det är icke blott barn, som känna
i luften hvem som håller af dem, åt hvem de kunna
hän-gifva sig. Vuxna menniskor äro lika så kloka, och den
franska nationen förstod att han som ingen annan hade
invigt sitt lif till dess väl.

Häri låg nyckeln till hans märkliga, hans ensamt
stående inflytande. De litade på honom alla, borgaren,
bonden, arbetskarlen. ’ Det tjenade icke mycket till med de
många illistiga försöken att göra honom misstänkt, att få
dem till att tro att äfven han önskade att vara en
usurpa-tor. Han hade nu en gång vunnit deras hjertan. Då
fienden stod i landet, bevarade han förtröstan längre än de
andra. Han var den, som sist böjde nacken. Och det franska
folket bragte honom sin tack, quia de república ne despe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1883/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free