Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också en annan omständighet, och det är, att det
allmogeelement, som för närvarande öfvar ett så afgörande
inflytande på hela vårt offentliga lif, till sitt åskådningssätt är
lika så konservativt, som det i grunden är på sitt sätt
aristokratiskt. Vår lagstiftnings historia för de senaste
femton åren lemnar tillräckligt många bevis härför.
Konservatism och — hvarför icke säga ordet rent ut?
— materialism, i en viss mening åtminstone, hafva sålunda
blifvit de båda bestämmande faktorerna vid den ena sidan
af vår utveckling allt ifrån representationsförändringens
genomförande och ända intill våra dagar. Icke är det de
båda, som uppfostra nationen till något friskt pulserande
andligt lif eller rycka ungdomen med sig. Också ha vi ju
knapt märkt, att vi haft någon ungdom under dessa
femton eller aderton år.
Huru olika nu mot för tretio år sedan! Den naiva
hänförelsen har lemnat plats för sjelfvisk beräkning eller
slapp liknöjdhet och osjelfständig auktoritetstro. De liberale
från 1840-talet i Danmark hafva blifvit till de s. k.
natio-nalliberale, och i Sverige hafva de forne reformvännerna
splittrats i ett ekonomiserande landtmannaparti och en
“intelligens“ utan någon som helst klart fattad uppgift.
Striden mellan stad och land har i alla de tre nordiska rikena
omöjliggjort all nationel sammanslutning och trängt alla
andra intressen i bakgrunden. Nu skulle det ej längre vara
tänkbart att få se folken resa sig upp såsom en man för
att följa ynglingaskarorna på deras förbrödringståg. Låtom
oss endast se till huru det nu går, när man försöker
arrangera något dylikt.
Studentmötena hafva ’såsom gouterade ungdomsfester
icke fått dö ut. Ännu 1875 anordnar man ett dylikt till
Upsala, men med hvilket resultat? Ett af
hufvudmomen-ten i detsamma skall vara den traditionela utfärden till
Upsala högar. Här talar Ploug åter från Odins hög, men
studentfärdernas nu grånade höfding, som en af hans mest
afgjorde motståndare inom den svenska pressen då ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
