Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjelfständigt, manligt arbete i bildningens tjenst. Ännu kunde
han ju öckså — på afstånd tala frihetens sak, som man
bl. a. kan finna af det här ofvan anförda inlägget mot
Strandberg, derest uppgiften om Malmströms författarskap till
denna uppsats verkligen skulle vara med sanna
förhållandet öfverensstämmande, något som vi icke hafva skäl att
betvifla.
Men ty värr fick Malmström icke nöja sig med att
blott vara skald; han skulle äfven såsom professor i
litera-turhistoria för ungdomen tyda gången af hela vår vittra
odling, och i det afseendet var han mindre lycklig. Det skulle
här blifva för vidlyftigt att söka utreda orsakerna till d^
märkvärdiga antipatier, hvilka Malmström förde med sig i
den estetiska katedern, men ett faktum är, att han aldrig
upphörde atl gifva dem luft allt ifrån sitt första uppträdande
der. Man läse t. ex. endast minnestalet öfver Att erbom,
hans fordne lärare, som i trots af de stora
meningsskiljaktig-heterna dem emellan dock så ridderligt utsett honom till
sin efterträdare. I stället för att söka opartiskt utreda
orsakerna till romantikens framträdande och vida utbredning
på sin tid, börjar Malmström med att fara ut mot hvad ^
han i nära samklang med en temligen allmänt vedertagen
jargon tillåter sig beteckna såsom det katolska elementet i
denna riktning. På tal härom blir han fanatisk som en af
Torquemadas legodrängar, och att endast döma efter dessa
utgjutelser skulle man kunna tro Malmström hafva varit en
den mest nitälskande protestant, som någonsin lefvat.
Uppgifterna från andra håll låta emellertid något annorlunda.
Så yttrar t. ex. på tal härom en åldrig literaturkännare,
hvilkeri tydligen haft tillfälle att på nära håll följa
Malmström genom hela hans utveckling, bl. a. följande, som vi
taga oss friheten återgifva: “Protestantismen såsom
religionsform var honom (Malmström) temligen indifferent, men
han skulle väl, såsom äkta hegelian, knappast haft något
emot en stark statskyrka, hvilken, lemnande tänkaren och
vetenskapsmannen fullständig frihet, gaf en bestämd läro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
