Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Georg Brändes’ framträdande gör sig bemärkt äfven i värt land. —
Strindberg och A. U. Bååth slå in på en ny vitter riktning. —
Wirséns och Nybloms inträde i svenska akademien; deras
stridiga uttalanden vid detta tillfälle.
Sådan som vi nu antydt den var ställningen, då för
något mer än ett tiotal år sedan de första svallvågorna af
rörelsen i den nyare europeiska literaturen nådde våra
kuster. Man kan gerna säga, att de kommo med Georg
Brändes’ bekanta verk “Hovedströmninger i det nittende
Aarhundredes Liter atur“. Här fans nu den metod, som allt
hit intills saknats i vår egen literaturhistoria och om
hvil-ken man hos oss förut haft föga eller så godt som ingen
aning. Ty under det uteslutande sysslandet med tysk filosofi
och tysk etestik, hade vi naturligtvis icke vårdat oss att
taga kännedom om en sådan eljest verldsbekant storhet som
Taine, under det vi visste högst litet om Sainte-Beuve och
alls ingenting om att en mångsidig författare och nydanare
sådan som Henry Beyle någonsin lefvat.
Brändes’ arbete lyckades, som man ännu torde
minnas, genast från början att göra icke så litet buller af sig
äfven här hos oss. Bland den del af ungdomen, som på
egen hand sysselsatte sig med studier i detta ämne, mottogs
det med odelad förtjusning. Icke så öfver allt utanför denna
krets, der man var mera benägen för att hysa misstro till
allt detta nymodiga, som man hvarken förstod eller kanske
ens kände lust att närmare undersöka.
Här hade vi nu fått en fast stödjepunkt för våra
fortsatta funderingar, och om vi än icke alltid så riktigt förstodo
andemeningen med hvad vi läst, så hade det dock det goda
med sig att äet lärde oss se saken något mera i stort och
gaf oss en ledtråd för hvar vi hade att söka det mest
karakteristiska i literaturen. Vi växte upp i en praktisk tid och
och hade omedvetet behof af metod, äfven i de historiska
disciplinerna, något som aldrig funnits här i landet, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
