Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rum till att sysselsätta sig med sina inre angelägenheter,
innan de gamla klagomålen åter låta höra sig, hu*i en än
bestämdare form affattade. När pånyttfödelsearbetet börjar
och grunden till det nya statsskicket skall läggas, drista* sig
också de “hedervärde“ att framkomma med en ödmjuk
hemställan om en något mindre ensidig fördelning af
skattebördorna. De begära inga friheter för sig sjelfve, ty de
tro, att fosterlandet behöfver dem, men de tro också, att
fosterlandet lika väl behöfver de dittills befriade klassernas
bidrag, och det är om dessas utgörande de tillåta sig att
väcka förslag.
När man nu i bondeståndets protokoll från den tiden
genomgår de i denna fråga fal da yttrandena, måste man
ovilkorligen frapperas af den i all sin enkelhet dock så
bestämda form, hvari de framställas. Man märker genast,
att det är en länge begrundad öfvertygelse, som här kommer
till orda, och att de, som frambära denna öfvertygelse, är o
allt för lifligt medvetne om dess berättigande, för att de
skulle anse sig behöfva försvara den med något vidlyftigare
ordande om hvad som för dem icke kunde vara något annat
än en tydlig och sjelfklar sak. Under’ sådana förhållanden
finner man det också helt naturligt, att en Anders
Danielsson och de med honom samverkande icke funno sig
omvände ens af några advokatoriska diktamina till höglofliga
ridderskapets och adelns protokoll, huru kategoriska dessa
än å andra sidan voro.
Som bekant var det under sjelfva de vigtiga
öfver-läggningarne om den nya regeringsformen, frågan om en
jemnare fördelning af jordskatterna 1809 först väcktes inom
bondeståndet för att sedermera fullföljas af enskilda
förslagsställare. Ridderskapet och adeln ansågo sig imellertid
endast behöfva åberopa befintligheten af status^ quo, det
enda argument, som för öfrigt står till att göra gällande,
när det blir fråga om att försvara en gammal orättvisa.
Samma argument får ju också ända in i vår tid allt jemnt
för samma negativa ändamål spela samma hufvudrol. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
