Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statsrådet Weidenhielm qvar, men framför honom satt åter
frih. De Geer och vid hans sida hrr Carlson,
kompromiss-skrifvelsens kände författare, och Forssell, framtidsmannen,
hvilken såsom politisk skriftställare afgjordt trädt inom
skrankorna för samma anordning. Tydligtvis stod emellertid
saken då icke längre att hjelpa för den gången, och man
får heller icke förtänka riksdagen, att den under sådana
förhållanden lät den falla i ett virrvarr af olika meningar.
En synnerligen betecknande omständighet framträdde
dock härvid med en klarhet, som bort mana
landtmanna-partiet i gemen och dess ledande män i all synnerhet till
den största inbördes aktgifvenhet för framtiden. I det
partiets ledamöter här delade sig mellan ett halft dussin olika
förslag, röjde det nämligen redan nu den oförmåga till
slutlig sammanhållning och den brist på ett gemensamt
bestämmande intresse, hvilka båda svagheter äfven
sedermera skulle hafva ett så menligt inflytande på utgången af
partiets sträfvanden.
Grefve Posses uppträdande vid detta tillfälle är högst
märkligt att iakttaga. Han hade redan 187 J lemnat alla
tankar på indelningsverkets bibehållande och redan då
erkänt, att “de stora truppmassor, som vår tids taktik kräfver,
icke annorlunda* än genom tillämpning af grundsatsen om
allmän värnpligt kunna af ett litet folk åstadkommas“. I
samma riktning gick äfven den af landtmannapartiet och
dess ledare så obetingadt omfattade kompromissen. I samma
riktning gick också det bland de 13 särskilda
ändringsförslagen, hvilket grefve Posse vid ifrågavarande 1875 års
riksdag omfattade. Och för detta förslag talade han med
både värma och öfvertygelse. Man har stundom velat
framställa saken så, som om han vid detta tillfälle skulle
beklagat, att “alla partiband brustit“ och makten öfver
landtmannapartiet i det afgörande ögonblicket glidit honom
ur händerna. I sjelfva verket förhåller det sig dock så, att
han i en nästan alldeles motsatt mening framhöll detta
Ur dagens Krönika. III. 3—4. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
