Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ster i Chaillot. Konungen reste efter, begärde att få tala
med henne och utbrast: “Ni bekymrar er bra litet om dem
• som älska er!“ La Valliére svarade blott med sina tårar,
konungen förde henne i triumf från fristaden och bad
drottningen hädanefter betrakta henne såsom en flicka hvilken .
för honom var dyrbarare änlifvet.. “Ja“, svarade Henriette
med den ironi, som svartsjukan ingaf henne, “jag skall
behandla henne “comme une fille å vous“.
Mademoiselle de La Valliére presiderade under Ludvig
XIV:s mest lysande period, då han under freden
tvungit’ sjelfva påfven att ödmjuka sig inför hans person, och
då Europa darrade vid ljudet af hans krigstrumpeter. Men då
hon skänkte konungen det tredje barnet i ordningen
(gref-ven af Vermandois) voro hennes behag förstörda.
Konungen vände sig nu till en ny tjuserska, och bemötte
Mademoiselle de La Valliére med denna kalla grymhet, hvarpå
man i hans lefnad finner flera andra exempel. I slottet
fans en liten spansk hund, som var känd under namnet
Malice; då konungen en dag gick igenom La Valliéres
våning, för att komma in i Madame Montespans, tog han
hunden och kastade den åt sin f. d. favorit med orden:
“Se här, Madame, detta är ert sällskap!“ Och utan att
till-lägga ett enda ord gick han nu in till Madame de
Monte-span, som väntade honom.
Vi komma nu till frågan nr 2: om dekadansen.
Ludvig XIV tog sig det orådet före att kasta i
Bastil-jen dem, som röjde Versailles’ mysterier, och hans
tillväga-gående manade senare monarker till efterföljd. Konungens
förhållande till La Valliére blef för allmänheten bekant
genom den tappre grefve Bussy-Rabutin, som då krigslarmet
slutat fördref tiden med att skrifva “anecdotes amoureuses“.
Med en soldats oförskräckthet afslöjade han hofvets
hemligaste galanterier, i sin “Histoire amour mse des Gaulesw.
Hans fionorarium blef Bastiljen.
Dit kom med tiden ock, för näsvisheter om de högt
uppsatte, en viss hr Arouet, ung och oberömd. Någon tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
