Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• obarkade timmerstockar (de senare åren har flottats 1V2 million),
vågar jag påstå, att endast med vårfloden efter islossningen skulle
någon bark synas här och der efter vattendraget, och på fullt
allvar skall ingen med förhållandena bekant kunna påstå, att det
skulle skada fisket mera än de obarkade timmermassoraa hafva
skadat fisket i de norr om Umeå liggande vattendragen, och
hvar-est man hittills ej har barkat timmer. Lika litet har jag hört
talas om att barken der har uppgrundat vattendragen. Ett
faktum är det i öfrigt att timmer efter ett års flottning ej släpper
barken i någon nämnvärd grad, och att cirka 9/10 Norrlandstimmer
gå ur bifloderna i stora vattendraget och cirka 2/s af årets
drif-ning nå på året till bestämmelseorten; här kan alltså ej blifva tal
om någon nämnvärd uppdämning af bark i vattendragen.
Naturligtvis kan jag ej gå i god för att det i Dalelfven årligen ej
fiskas för öfver 50,000 kronor, men hvad som är säkert är, att
1,000,000 timmer efter Dalelfvens vattendrag kostar i afbarkning
i medeltal (under en gifven tidsrymd) åtminstone 100,000 kronor;
alltså för att "skydda” en näring på 50,000 kronor årligen (d.
v. s. lemna ett illusoriskt skydd), skall man påtvinga en annan
näring en direkt uppoffring per år af 100,000 kronor. Jag
med-gifver, att dessa 100,000 kronor årligen skulle falla
landtbefolk-ningen till bästa; men — de tagas från de medborgare, som dock
i många fall äro och i en framtid väl blifva de största skogsegare
i Sverige, nemligen landtmännen.
Det har varit sagdt, att bark skulle lägga sig på elfbottnen
och göra bottnen osmaklig för fiskodlingen — den naturliga så
väl som den konstlade. Härvid skall jag upprepa, att all bark
går vid vårfloden utför vattendraget, men sjunker den, så sker
detta i det djupa vattnet emot en strandsluttning; ej går den
flytande barken upp emot de källor, dit fisken söker, då den lägger
sin rom och der fiskodlingsapparater läggas; fisken har ej sin
lekplats i stora strömfåran efter ett vattendrag.
På bottnen af de strida norrländska elfvarne är dessutom
en ständig omsättning, förorsakad af isbildningar, som till och
med förorsaka, att större stenblock flyttas ur sitt läge.
Det har varit sagdt, att i vattendrag flytande bark kan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
